Vänskap är något riktigt fint!

Idag har jag haft en toppendag av flera anledningar. För det första promenerade jag i knappt 30 minuter innan jobbet. Det var soligt och varmt och man kan inte annat än bli lycklig. Lite extra glad blev jag när jag träffade världens bästa Lotta. Hon är en av de mest naturliga och varma människor jag känner. En halvtimme på lunchen hann vi ses och det blev många härliga skratt under den stunden (nämn inbakad fläta och ögonen tåras av återhållet skratt).

Efter jobbet träffade jag min frisör Jennifer. Hon är helt underbar! Förutom att hon är otroligt trevlig, snäll, omtänksam, är hon oerhört duktig på det hon gör. Just idag klippte hon min lugg och jag blev så nöjd.

Det blev en rask promenad från frissan och hem. Därefter dusch och bilresa till Malin. Vi åkte till Örebro och åt middag. Pizza, öl (alkoholfri för mig) och citronglass. Hur ofta och länge vi än träffas tar aldrig samtalsämnena slut. Märkligt va?! Men det är väl så med människor man klickar med. Vi trivs ihop och planerar hur vi ska ses till hösten när hon jobbar i Örebro. Vi bor på olika orter och har jobbat och kommer jobba på olika orter. Trots det vet jag att vi aldrig kommer tappa kontakten. En härlig känsla!

Nu ska jag krypa i säng och sova!

Första träningspasset med PT

Åh, vad det var kul att planera träning och att träna med PT! Det känns så lyxigt att ha fullt fokus på sig själv. Nu har jag en plan för knappt tre veckor och det känns toppen. Jag ska skriva träningsdagbok. Nästa gång vi ses, kommer jag få fler övningar. Åh, vad jag är peppad på att träna igen!

En måndag i juni

Jag tycker tiden springer iväg nu. Snart är vi i mitten av juni och jag tycker inte att jag har hunnit njuta av juni tillräckligt än. Det där underbara med lata mornar med kaffe på balkongen, altanen eller trappen. De underbara grillkvällarna med bubblande dryck i glasen eller att bara sitta under äppelträdet och njuta i skuggan av fåglarnas kvitter. Det känns som det underbara bara glider mig ur händerna.

Just idag jobbade jag länge och efter ett par mackor somnade jag sittande på altanen. Det var så pass  kyligt att jag fick ha filt över mig. Blåsten ven runt altanglasen och till slut blåste det så mycket att det inte längre var trevligt. En smula tjurigt gick jag in. Det är inte lätt att ha ont i halsen och snörvla, när man egentligen vill ut och promenera.

Min mellersta dotter Sofie har tagit bilderna

Lite trädgårdspyssel

På förmiddagen ägnade jag trädgården lite tid. Hallonhäcken rensades och några rabatter. För första gången ansade jag äppelträden också. Jag har inte en aning om hur de ska klippas. Min mamma brukade säga att man skulle kunna kasta en hatt genom grenverket. Det går hur som helst inte i mina äppelträd. Men lite mindre döda och fula grenar finns det nu i alla fall.

Så här såg det ut från början. Repstegen tog jag också bort.

Äppelträdet vid garaget är praktiskt placerat, då jag kan stå på garagetaket och klippa. Det lila i förgrunden är en syren på stam som jag fick när jag fyllde 50 av Ing-Marie och Reijo.

Japp, på den där tripp trapp stegen stod jag och vinglade på när jag klippte.

Längst tid tog det att ta reda på alla grenar. Jag komprimerade dem genom att bryta av dem till små, små grenar och därefter bar jag dem till vår trädgårdstunna. Det blev några rundor fram och tillbaka.

Min man sågade ned stolparna (som tidigare höll uppe och samman takstolarna). Nu har vi köpt ett stort parasoll vi ska förankra i golvet på något sätt (så att inte det blåser iväg...).

Rolig och tänkvärd artikel

Jag har alldeles nyss upptäckt bloggen underbaraclaras och gillade verkligen hennes
krönika som hon har skrivit om "9 andra skäl till att man skaffar barn". Hon har sett och reagerat på ett inlägg på Facebook, om föräldrar som inte verkar vilja umgås med sina barn och istället har dem på förskolan. Om du inte har läst artikeln, så gå in och gör det! Jag skrattade högt när jag läste hennes argument. De är uppfriskande klockrena och egentligen så logiska. Själv känner jag igen mig i att jag ofta hälsade på min farmor. Jag sov över och blev bortskämd av henne. Tack vare det fick jag en fantastisk relation till henne och många fina minnen. Inte hade jag en tanke på att det kunde vara mina föräldrar som ville ha avlastning, utan jag var helt övertygad om att det var för min och hennes skull jag fick komma.

Som nybliven mormor hoppas jag på att få ta hand om vårt barnbarn många gånger. Visst tänker jag att det kan vara en avlastning för min dotter och hennes sambo. Jag vill att de ska må bra, orka och hålla ihop resten av livet. MEN i första hand vill jag ju lära känna Stella och ha ett utbyte med henne.

Jag kan tänka mig, att de föräldrar som utnyttjar förskolan för avlastning, kanske inte har mor- eller farföräldrar som har möjlighet att ställa upp. Alla bor kanske inte i närheten, eller har andra hinder till att inte kunna hjälpa till.

Hänt sen senast

Igår firade vi min systerson Erik som tog studenten. Vilken känsla det är att se studenterna springa ut: glada och förväntansfulla. Själv blev jag så rörd att jag fick tårar i ögonen och klump i halsen.

När vi kom hem fick min andra systerson Simon, hålla i Stella. Hon sov genom hela studentuppvaktningen som en riktig a-bäbis. Skönt för Sofie! Själv fick jag hålla och vagga henne till sömns flera gånger. Det värmer mormors hjärta.

Idag har jag varit på utflykt till Niklasdamm med Petra. Vi beundrade alla blommor och fikade. Jag kikade efter lämpliga födelsedagspresenter. Sen har jag städat lite och målat gamla fönster som ska sitta på verandan. Min man har satt dit de gula skivorna även på verandan. Det går framåt långsamt men säkert.

Min PT hörde av sig också och vi bokade in ett första pass. Nervöst men samtidigt spännande, känns det. Det blir säkert bra. Just nu känns det som ett måste för mig, så jag kommer i gång med träningen igen.

Erik som tog studenten igår!

Simon håller Stella för första gången.

Älskade barnbarn!

Niklasdamms pelargonmuseum

Som vanligt rörigt på altanen när jag är i farten och målar.

Skivorna på plats och snart ska fönstren sättas dit.

Träning hemma

Ikväll kom Steffie och tränade lite med mig. Hon hade med sig lite redskap och ett program som tog cirka 40 minuter.

Vi gjorde aldrig den sista övningen, med boll mot vägg. Istället svingade vi kettlebellen 100 gånger.

Höftresning med rull, är grymt jobbig för baksida ben och rumpa

Steffie gör armhävningar

Jag älskar Steffies balansplatta. Förmodligen för att är bra på att balansera på den, ha, ha

Sidosteg med gummiband är också en grym övning för benen.

Det kändes jättebra att träna! Någonstans sitter känslan för hur man gör, trots att det var evigheter sedan. En bra början i alla fall!