Visar inlägg med etikett vardagsmotion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vardagsmotion. Visa alla inlägg

fredag 11 maj 2018

Träning och resultat

Under hela året, har jag loggat all min träning. Jag köpte mig en träningsdagbok, där jag fyller i vikt, antal repetitioner, set och när jag konditionstränar skriver jag upp hastighet, snittpuls och maxpuls. Samtidigt loggar jag in på jogg.se och lägger in vilken typ av pass jag tränat och hur lång tid. I början tyckte jag det var roligt att se hur många pass jag har tränat per månad. Fortfarande är mars månad den bästa månaden (som jag trodde) med 38 pass. Men april blev inte så dålig som jag trodde med 35 pass.


I april styrketränade jag mer än jag promenerade. Jag cyklade mer än jag joggade.
Totalt tränade 20 timmar och 38 minuter i april. I mars tränade jag 29 timmar och 10 min
men då var det många promenader till och från jobbet, som gav tid. Nu har jag cyklat,
vilket har gått snabbare.
Idag noterade jag vilka startvikter jag hade när jag styrketränade i början av april och jämförde med slutet av april. Det visar sig att jag har ökat tyngden på vikterna med 40 % både när det gäller marklyft och bänkpress. Frivändningarna har jag haft samma vikt sedan jag startade, men numera pressar jag dubbelt varje repetition, vilket ger en ökning om 50 %. Tänk att jag kan bli starkare, fast jag snart är 54 år! Sedan jag började med träningen har jag ökat vikterna med 75 % i både marklyft och bänkpress.
 
Förutom träningsstatistik, fotograferar jag mig själv (och filmar) för att se framsteg. Jag 
mäter mig också.

Till att börja med, var det peppande att se hur många pass jag fick till per månad. Det är fortfarande kul att se. Men det är ännu roligare att se att jag klarar av tyngre vikter eller fler repetitioner eller set. Den största utvecklingen sker ju för nybörjaren som jag. Det är ju likadant när man satsar på konditionsträning. I början kapar man tiderna och blir snabbare och snabbare. Men sen blir det svårare att utvecklas. 

onsdag 6 december 2017

Vardagsmotion är grejen

Sedan mitten av augusti har jag gått till och från jobbet fyra till fem dagar i veckan. På en vecka kan det bli drygt 3 mil. Ibland tar jag omvägar och när jag har åkt bil, har jag försökt att kompensera det med promenad på kvällen. Förutom att jag har gått till och från jobbet, står jag och arbetar vid mitt skrivbord. Jag sitter aldrig vid skrivbordet. Blir jag trött i benen, sätter jag mig en stund vid ett annat bord och tar då paus från datorn. Det är sällan jag behöver ta pauser. När jag skriver ut något, hämtar jag det i skrivaren som står längst bort i korridoren. Det finns en skrivare i mitt rum, men den har jag inte ens kopplat in.

Förutom att jag får många steg, har jag klarat att hålla mig på benen och vara på jobbet hela hösten (ta i trä! och hoppas jag fortsätter att hålla mig frisk) och det tror jag är vardagsmotionens förtjänst. Frisk luft och motion är kanon för immunförsvaret. Jag tycker också att jag har blivit starkare i benen och fått mer ork i flåset, även om jag sällan skyndar på stegen. Oftast njuter jag av att vara ute och vill inte stressa, istället är promenaderna avstressande.  Under de här månaderna har jag minskat lite i storlek. Kroppen har blivit lite mer spänstig (eller lite mindre sladdrig kan man också uttrycka). Det är ju också kul och jag tror faktiskt det mest är vardagsmotionens förtjänst.

Tyvärr jobbar jag inte på landsbygden, så det blir inte så mycket natur. Det får jag uppsöka om helgerna


Bilderna är tagna december 2015

torsdag 24 augusti 2017

Styrketräning och joggingtur

Idag åt jag fem pannkakor till lunch. Först blev jag proppmätt och sen blev jag trött och hungrig. När jag kom hem var jag vrålhungrig. Som tur var hade min man maten klar. Det blev pasta och korv stroganoff. Jag vräkte i mig (vrålhungrig som sagt) och sen kom paltkoman som ett brev på posten. Jädrar vad trött jag blev! Jag "vilade" i tv-fåtöljen och ett tu tre hade jag sovit en timme. Jag vaknade med ett ryck. Kastade på mig träningskläder och körde dessa övningar med trx:n: armhävningar, rodd, situps (raka och sneda), mountainclimb, hamstring curls, suspended lunges, sidoplanka med dips. Sen avslutade jag med breda och smala armhävningar på tå. Därefter gav jag mig ut i duggregnet och joggade 5 kilometer.

Nu sitter jag i tv-fåtöljen igen med trötta fotleder och ömma benmuskler. Jag har visst gått många steg idag också. Bilderna är tagna när jag gick till jobbet i morse. Då var det så dimmigt att luggen var helt blöt när jag kom hem.

onsdag 23 augusti 2017

Många steg blir det

Idag cyklade jag till jobbet, istället för att gå. När jag har lite grejer i ryggsäcken, får jag ont i ryggen, just bakom nacken. Så då har jag börjat att cykla. Därför borde det bli (och blir) färre steg för mig. Men idag har jag tagit en promenad på jobbet. Så härligt att ha förmånen att kunna ta en promenad och samtidigt jobba! Det blev en liten skogstur på förmiddagen tillsammans med en elev. Efter jobbet,  åkte jag till Katta och vi gick en tur i skogen. Så jag fick ihop drygt 20 000 steg idag trots allt.

Jag bara älskar att gå i skogen! Det tyst och doftar fantastiskt gott.

Ljuset är olika beroende på vilka träd som växer där och hur tätt de står





Ibland går det älgar här och vi spanade och spanade, men förgäves.

Det är något med naturen som gör att jag bara får lust att slänga mig på marken och stirra upp i himlen. Kanske är den genetisk, den här kärleken till naturen?


Sen åkte jag till syrran med tidningar. Då passade jag på att fotografera lite i deras trädgård



På vägen hem, stannade jag bilen och tog kort på solnedgången som speglade sig i sjön. Ibland längtar jag till landsbygden så det gör ont! Därför uppskattar jag de stunder jag är där, enormt. Kanske har jag tur och någon av döttrarna köper ett hus på landet, där jag kan våldgästa...

söndag 28 maj 2017

Always look on bright side of life

Efter frukost tog jag en promenad. Det har varit dåligt med sådana på sista tiden. Så idag tänkte jag att jag skulle vara snäll mot mig själv och ta en riktig fin promenad med kameran i sällskap.

Promenaden startade på stigen bakom vårt hus. Älskar utsikten!

Idag tog jag uppförsbacken

Ganska snart hörde jag göken

Jag mötte en trevlig kvinna, som rastade sin hund. Hon talade med härlig Göteborgsdialekt

Älskar att gå i skogen. Tur att jag hade jeans och långärmat på mig, för det var rejält med mygg i luften.

Ljuset är underbart nu fram till midsommar, tycker jag. Sen blir det ett annat lite dovare ljus.


Jag följde gökens ljud och försökte lokalisera den.

Här någonstans tror jag att göken satt.

Perfekta stigar, i underbar omgivning! Man kan inte bli annat än på gott humör en sådan här promenad!


Se vad glad jag är!

Ett äppelträd lyckades jag hitta också på min promenad

Nu har jag lämnat skogen för stadsmiljö
Man kan fokusera på det som är mindre bra, såsom asfalten som är grå och tråkig.

Eller så fokuserar man på det som är vackert eller intressant, såsom den här allén av träd

Eller maskrosorna som lyser upp gräsmattan.


Här har jag joggat många gånger. Det är en av mina favoritvägar.


Lite vatten också, det gillar ju jag...

Häggen blommar och doftar ljuvligt

En liten brygga



Man kan välja att inte tänka på det som är tungt och svårt. Alla har något som är tungt och/eller svårt. Ibland behöver man en paus från det. Det betyder inte att det försvinner, men hjärnan fåt vila ett tag från det som är kämpigt. Istället kan vi tänka på det som skänker oss glädje och/eller tacksamhet. Det kan vara små saker, som att kunna äta frukost på balkongen, att solen skiner, att det är så varmt att man kan gå i linne och kortbyxor, att sommaren snart är här eller vad som helst. Jag upplever att jag blir laddad med positiv energi, som gör att jag orkar med det tunga och jobbiga bättre, när jag väl tänker på det.

måndag 8 maj 2017

Kylig kvällspromenad

Brrrrrrrr! Vad kallt det är ute! Jag fick verkligen promenera snabbt för att få upp kroppstemperaturen. Tur jag har poddar att lyssna på när jag går, så jag inte tänker på hur kallt det är. Drygt en timme var jag ute.

Men det här med att byta jobb är otroligt ansträngande. Nya människor, rutiner och arbetsuppgifter. Ibland snurrar det som en centrifug i hjärnan. På nätterna drömmer jag om jobbet. Mycket märkliga drömmar. Nåja, som äldsta dottern säger: första två veckorna är värst. Efter det har man lite kläm på saker och ting. Nu har jag jobbat fem dagar, så det är bara att fortsätta kämpa för att få saker och ting begripliga.