Härliga söndag

Vakande av solsken och fågelkvitter. Humöret steg direkt till topp och jag tog med frukosten ut på altan. En filt över benen och solens strålar värmde. Så härligt att kunna äta frukost ute! Det var årets första, men inte den sista, o jag får bestämma. Jag blev sugen på trädgårdsarbete. Fylld av glädje och energi, tog jag mig an en del av rabatterna. Är det inte konstigt att ogräs alltid blir grönt och livskraftigt först av alla växter? Om man inte tar det direkt så här på våren, tar det gärna över rabatterna. Men nu är fint i mina rabatter ett tag.

Egentligen skulle jag ha sprungit, men efter två timmars rensande, där jag hukar mig, klättrar (har släntar med blommor) och står och går, blev jag trött. Så jag bestämde mig för att hoppa över det. Istället städade jag hela huset, strök dukar och åkte till Katta. Vi tog en skogspromenad om 5 kilometer. Det var så underbart! Inga motorljud, inga människor, bara skog, stig, solsken och fåglarna som kvittrade. Samtidigt delger vi varandra och bearbetar det som hänt sedan senast. Ett liv utan nära vänner, skulle vara mycket, mycket torftigt.

Katta

Lördagsmys

Idag sov jag faktiskt längre och gick upp först vid halv åtta. Efter en lång frukost handlade jag lite mat. Min syster med sambo och son, var här på lunch. Sofie, Micke och Steffie var också här och det var mysigt att träffas allihop ett tag. Under barnens uppväxt bodde vi grannar och umgicks jämt och ständigt. Syrrans son Simon var som son hos oss och våra tjejer sprang som barn i huset hos syrran. Vi kallade oss för "storfamiljen". Men så flyttade vi för nio år sedan och då glesades kontakten av naturliga skäl ut. Därför är det extra mysigt när vi träffas allihop. Ja, idag saknade vi ju äldsta dottern Sara, som bor i Göteborg. Men när vi planerar aktiviteter, så tänker vi alltid in henne. Idag pratade vi om att vi ska gå på Les Miserables i Karlstad och då måste vi göra det när Sara är här.

På kvällen tog Sofie och jag en långpromenad och jag köpte en påse godis. Det är det första i sockerväg jag äter den här veckan. Jag njöt av varje godisbit. I morgon ska jag springa igen. Jag har fortfarande grym träningsvärk efter torsdagens tur.

Jag och min syster i en kohage i slutet av juni förra året

Det här med alltför kort lugg

Var till min fantastiska frisör idag och fick håret klippt. Hon klippte ur håret en hel del, vilket gör det mer lockigt. Mitt hår har tjocka hårstrån och dessutom har jag mycket hår. Så efter några veckor blir det tungt och hängigt. Så det gäller att klippa ur/tunna ur det rejält och det gör min frisör varje gång.

Idag blev jag väldigt nöjd, förutom längden på luggen.  När den är så kort ser jag inte klok ut. Som vanligt blåste hon det slätt. Det ser jag heller inte klok ut i. Efter varje frisörbesök tvättar jag håret. Dels trillar det korta hårstrån ner överallt efter urklippningen. Dels vill jag inte ha slätt hår.

När jag "busade till" luggen lite med vax, blev den lite mer uthärdlig. Som tur är växer mitt hår snabbt...

Energirik hypokondrisk långsam löpare

Jag har varit otroligt pigg efter vår semesterresa. Två mornar i rad har jag vaknat fyra på morgonen och varit pigg. Trots det har jag legat och dragit mig till halv sex innan jag har gått upp.

Jag har även varit fylld av energi dagtid och har fått mängder av arbetsuppgifter färdiga. Ja, det är så jag blir chockad över mig själv. Som vanligt  (det kan vara så att jag faktiskt lider av hypokondri) börjar jag undra om det här är normalt.  Tänk om jag har blivit bipolär och börjar gå in i den maniska fasen? Jag känner mig så energisk och lycklig. Det är vår i luften. Fåglarna kvittrar och det är ljusare om kvällarna.

Nej, för oss som lider av lättare hypokondri, blir det knappast enklare att höra att en läkare saft "Det finns inga fullt friska människor. De som tror att de är friska, är inte tillräckligt undersökta än'. Det var avsett att vara ett skämt och jag skrattade glatt, när jag hörde det. Men skrattet fastnade lite i halsen och jag började undra om det faktiskt kan ligga lite sanning i det läkaren sa. Så börjar jag grubbla över vilka möjliga dolda sjukdomar jag kan ha just nu.

Crazy tankar man kan ha va!? Tänk att jag har så svårt att njuta av att jag mår bra och känner mig energifylld till tusen! Ja, förutom när det gäller löpningen då. Den går segare än segast.  Idag var jag ute på en tur igen. Kroppen känns tung, trög och stegen stötiga, stela och knäna vobblar (måste börja styrketräna!) Men jag fick ihop 4.5 kilometer  och det är jag superdupernöjd med. Mitt mål är nu att jag ska känna mig bekväm i kroppen, när jag springer.

På senaste tiden har jag lyssnat mycket på "Träningspodden med Jessica och Lofsan". Lofsan talade bland annat om att vi vuxna behöver bli bättre på att även göra de saker vi är dåliga på. Vi kräver ofta att våra barn ska prova på olika aktiviteter, även om de inte klarar av dem så bra. Vi pushar dem att inte ge upp. Men själva är vi sämre på att genomföra saker vi inte är bra på. Det kan till exempel vara därför vi inte deltar i löpargrupper, eftersom vi inte vill jämföra oss med andra och märka att vi är sämre. Det här stämmer in väldigt bra på mig. Jag tycker inte om att göra aktiviteter jag inte är bra på. Jag vill inte löpa i grupp och tycker också det är jobbigt att löpa med någon som är så mycket bättre än jag. Det är också en anledning till att det går trögt med löpningen för mig just nu. Jag märker ju att det går i snigelfart. Det går så långsamt, att jag själv under passet funderar på vad folk jag möter tänker, när de ser mig.

Men nu har jag bestämt mig för att peppa mig själv, till att springa (ordet springa vill jag egentligen inte ens skriva, eftersom jag tycker det går så långsamt att jag bara borde kalla det för jogga eller gogga) och fortsätta springa/jogga/gogga trots att det går skitlångsamt och är skittrögt. Min snittid var 7:37 min/km idag. Så nu var det utskrivet så alla kan se vilken snigel jag är.

Starta om

När jag packade till resan, tog jag fram resväskan från källaren. I den hade jag packat ner alla mina sommarkläder, som jag hade i oktober, när vi var till Gran Canaria. Jag provade dem aldrig, utan strök och packade ner dem. Praktiskt, tänkte jag.

Väl där på plats och jag skulle sätta på mig mina beiga shorts, märkte jag till min fasa, att jag med nöd och näppe fick dem över höfterna. För att knäppa dem, fick jag dra in andan och de satt inte skönt, kan jag säga. På fem månader har jag lyckats lägga på mig flera kilo och det är inte ok! Inte alls!

Så nu försöker jag peppa mig till att äta bättre och motionera mer. Jag har inte sprungit på ett tag nu och det känns jätte trögt och motigt. Men det är ju bara att gilla läget och försöka att motivera sig. Igår åt jag inte en endaste smula sött eller fett och jag motionerade genom att ta en promenad, helt ensam på kvällen. Efter promenaden gjorde jag matlådor till mig och min man (kors i taket!). Idag har jag inte heller ätit en endast sötsak eller något som är fett. Det kan tyckas enkelt. Men jag har faktiskt blivit utsatt för frestelser. Min man satt och åt en påse smågodis igår kväll, som han hade köpt. Ikväll satt han ännu en gång med en skål godis. Inte vilket godis som helst, utan kolor... med papper på. Alla som känner mig, vet hur ljudkänslig jag är. Varje prassel påminner mig om att jag skulle kunna välja att ta en godisbit. Men jag är ståndaktig och håller emot.

Min plan är, att jag ska motionera varje dag och därefter lägga till pass med styrketräning och löpning. Under en längre tid, ja sedan nyår, har jag försökt att komma igång med träning, utan att lyckas få in det som en vana. Det blir utmaningen för mig nu, att få in träning som en vana igen.

Här är de shortsen som sitter som berg, numera

Bildbomb från Corralejo

Nu har jag äntligen tagit mig samman och visar lite fler bilder från vår resa.

Ett glatt gäng, trots spöregn

Fantastisk strand!

Mulet och kyligt

Igår var det mulet hela dagen. Eftersom det blåser hela tiden, upplever jag att det är kyligt. Två långpromenader blev det i alla fall. På förmiddagen gick vi till hamnen och på eftermiddagen till stranden och havet. När jag kommer hem laddar jag upp fler bilder från veckan. Internet är så dåligt, att jag bara kan ladda upp två bilder härifrån.

Idag var vi till en marknad en bit härifrån och jag hittade ett och annat vi köpte. När solen började kika fram gick vi mot hotellet och la oss vid poolen. Men efter en knapp timme blev det mulet igen. Brrr!