lördag 25 november 2017

Styrkelördag

Äntligen lördag och dags för styrketräning, lagom tills träningsvärken har gett sig. Idag var även Steffie med och det gjorde skillnad, när jag fick lite extra tid mellan seten. Den här gången var min teknik bättre, men absolut inte den bästa. Jag kan bättre! Allra bäst gick tekniken på bänkpress. Frivändningarna är svårast. Jag har svårt att göra dem i en flytande rörelse och vill gärna stanna upp mellan momenten.

Kinna instruerar och pekar för att det ska bli rätt och riktigt. Jag vill använda de rätta musklerna, när jag lyfter. Det hjälper hon mig med och så peppar hon mig.

fredag 24 november 2017

Vardagsmotion och poddlyssnande

Underbart med fredag! Efter en produktiv vecka var det skönt att sluta tidigt. Tänk om jag kunde lägga ut alla papper på golvet, jag skriver under vecka. De skulle täcka en stor yta. Lite fascinerande är det med all denna dokumentation.

Sedan jag började jobba efter semestern, har jag gått till och från jobbet i snitt 4 dagar av fem. De dagar jag tvingas ta bilen, har jag motionerat på kvällen istället. Mina dagliga promenader håller mig pigg. De gör att jag återhämtar mig snabbare efter träningspass. De gör att jag tänker bättre. Så himla bra!

Allra bäst är det när jag kan promenera i dagsljus och med en intressant podd i öronen. Jag har lyssnat ett par avsnitt på podd "Omänskligt" och blir inte klok på mina egna reaktioner. Första intrycket är, att beteendevetaren förenklar mycket, förenklar och generaliserar. Det är jag inte så förtjust i. Sen lyssnar jag lite till och håller med om att hon har en del poänger i det hon säger. Hm, det är nog så att jag borde lyssna och diskutera avsnitten med någon annan.

torsdag 23 november 2017

Regn, regn och mera regn

Vad gör man när det står intervaller på schemat och det regnar? Jo, man biter ihop, trotsar tröttheten och springer i regn och blåst. Inte en enda människa mötte jag. Jag skulle köra fyra långa intervaller, men det blev tre. Den första blev drygt 1 kilometer i 6 min/km tempo. Den andra blev 0,6 kilometer i 6 min/km tempo och den sista blev 0,77 kilometer i 5:50 min/km.

Jag var så nöjd över farten. Nu börjar den gamla formen återuppstå. Intervallpass är döden, men de ger resultat banne mig!

Efter en varm dusch gick Steffie och jag på promenad i regnvädret. Jag hämtade ett paket och sen granskade vi juldekorationerna som har satts upp i centrum. Vi längtar båda till jul och planerar  vad vi ska baka. Allt bak ska helst vara klart innan den 12/12. Efter det datumet blir jag upptagen som barnvakt eller med renovering av mellersta dotterns  hus.

onsdag 22 november 2017

Throwback när jag förlängde ögonfransarna

Här kommer ett gammalt inlägg:

Lite spänd var jag när jag gick iväg till hudterapeuten i morse. Tänk om ögonfransarna blir jämnlånga som på en av mina kolleger, tänkte jag. Hennes ögonfransar är så jämnlånga, att det ser ut som en markis som fälls ner varje gång hon blinkar. Gräsligt! Nåja, tänkte jag,  jag får väl slita av dem på något sätt i så fall.

När jag kom fram, fick jag lägga mig på behandlingsbritsen. Hon frågade om jag ville ha filt på mig, men det vill man inte när man är i övergångsåldern. Hon började rengöra runt mina (redan rengjorda) ögon. Sen klistrade hon fast smala pappremsor under mina ögon (väldigt obehagligt när man har rynkig, påsig hud under ögonen). Det stramade en del, men det glömde jag när hon plötsligt sa att jag inte skulle få tvätta ögonen, eller svettas på 48 timmar (där rök kvällens gympass). Sen fick jag inte sova på mage heller. Det ska nog gå bra, skrockade jag och berättade om när jag under en månads tid bara fick sova på vänster sida pga att jag var opererad för näthinneavlossning.  Så 48 timmar på sidan/rygg klarar jag med lätthet, skröt jag. Då fick hon en skärpa i tonen och talade med långsam tydlighet (som till en med intellektuell funktionsnedsättning). Du får inte sova på mage så länge fransarna sitter kvar. Du ska helst sova på rygg.

Jag arbetar ju som Specialpedagog och som sådan, är ju hinder till för att lösas/kringgå. Så efter en stunds tystnad frågade jag om jag kunde skaffa mig en sån där ögonmask och sova med den på. Tyvärr riktigt kände jag hur trött hon blev på mig. Nej! Sa hon och så klämde hon till med dödsstöten: om du sover på mage, kan även dina egna fransar gnidas bort.
Tyst föreställde jag mig hur jag skulle se ut utan ögonfransar. Sen blev jag arg. Varför berättade de inte det här, när jag bokade tiden? Jag sover ju bara på mage. Hade jag vetat det här, hade jag aldrig gjort det. 

Eftersom jag är en konflikträdd människa, sa jag inget. Jag hade ju kunnat tacka för mig och gått. Nej, det är ju inte min stil. Så jag låg kvar. Det tog två timmar och 15 minuter. Herregud vad det var jobbigt att ligga still och blunda. Flera gånger ville jag titta och fick tvinga mig själv till att blunda. Hon började ha på klister och klistra fransar på ena ögat och sen gjorde hon samma sak på andra ögat. Sex varv på varje öga.

Visst blev det snyggt och bra. Jag kommer absolut inte behöva måla ögonen med mascara. Varje ögonfrans har olika längd och de hon har klistrat dit följer mina egna fransars längd. Varje person har olika tjocklek på ögonfransarna, så de hon klistrar dit följer mina fransars tjocklek.
Nu återstår att se om jag kommer sova på rygg/sida i natt.

Det var inte många dagar de där fransarna satt på plats. Jag gned ögonen med olja, så de lossnade. Att inte kunna sova på mage, fungerar inte i längden för mig.

tisdag 21 november 2017

Tisdag och intervallpass

Idag har jag inte känt mig helt hundra. Det var till och med så att jag fick ta en värktablett, för att döva huvudvärken. Under eftermiddagen frös jag och det var riktigt ruggigt att gå hem.
När jag hade ätit och satt och kände efter hur jag mådde, väckte tanken på en springtur ett massivt motstånd. Nej! Skrek jag inombords. Men i morgon ska det bli grisväder, så det var bara att byta om till träningskläder och ge sig ut.

Ute var det kallt förstås, och halt. Jag värmde upp med en kilometer lugn jogg och drog sen igång med 10 enminuters intervaller, med 30 sekunders gåvila emellan. Jag har en tabata-app i mobilen som jag ställer in på hur långa intervallerna ska vara, hur många och hur lång gåvilan ska vara. Sen piper det i fickan, så jag vet när jag ska ta i eller vila.

Fy, vad intervaller är hemska! Jag undrar om jag någonsin kommer uppleva att det går lätt att springa snabbt. Ibland känns det tröstlöst och att utvecklingen går så långsamt. Kanske har jag en liten motivationsdipp idag, på grund av att jag inte är på topp hälsomässigt.

Hoppas passet jagar bort eventuell förkylning på flykten. Ibland känner jag mig halvrisig, men när jag har tränat har det försvunnit. Det kan ju förstås också bryta ut...



måndag 20 november 2017

Bra vindskydd!

Nu när snön kommit uppskattar jag fönstren på verandan ännu mer. De är inte bara vackra, utan fyller också en viktig funktion som vind- och snöskydd. När jag kommer med matkassar slipper jag ställa dem på ett blött verandagolv medan jag låser upp ytterdörren. Alla trappor vi har från garaget till huset gör att jag aldrig bär mindre än två kassar i händerna. Jag vill få upp så många kassar som möjligt på en och samma gång.

Triple barrel waver

En dag när jag hade tråkigt klickade jag hem en speciell locktång. Nu när jag har fått lite längre hår kan det vara kul med lite andra lockar, tänkte jag. Ivrigt öppnade jag paketet igår och inspekterade locktången. Nu ska här lockas, tänkte jag upprymt. Tji fick jag! Locktången har en engelsk kontakt och passade i våra svenska eluttag. Så kan det gå när man köper den billigaste tången...

Min äldsta dotter tipsade om att jag kunde skaffa en reseadapter. Så det införskaffades idag. Just idag hade jag haft håret i tofs, så det var spikrakt.

Det var inte helt enkelt att använda locktången. Man måste hålla den rakt över håret i lagom stora mängder hår. Man får hålla en stund på ett ställe och sen flytta den lite längre ner och hålla igen. Bäst blev det där håret är längre. Men jag får väl träna...