Att köpa skor när man har Hallux valgus

I morse var Kinna och jag som vanligt på gymmet och tränade. Som vanligt fikade vi efteråt. Det är en fin och viktig rutin. Men idag letade vi skor också. Jag har bekymmer med Hallux valgus (rejäl knöl vid främre delen av foten på grund av snedställd stortå) och måste ha fotriktiga skor. Så jäkla tråkigt! När jag fuskar och går i högklackat får jag värk i foten. Det vill jag ju inte ha. Samtidigt går jag alltid i träningsskor/löparskor och det känns inte alltid socialt korrekt. När jag går på restaurang till exempel, vill jag ha snyggare skor på mig.

Att hitta snygga skor, när man har knöliga fötter är inte lätt. Antingen är skorna för hårda, för smala eller så mjuka så att knölen syns genom skon. Kinna hittade ett par riktigt snygga skor till sig. Jag hittade ett par sköna skor, men Kinna hindrade mig från att köpa dem. De var för tantiga.

När jag var i en tredje skobutik, hittade jag äntligen ett par breda och mjuka skor. Visserligen är de platta inuti (varför är alla skor platta inuti nu för tiden? Är folk plattfotade?). Jag köpte inlägg som bygger upp stöd kring hålfoten o h då blev de ok.

After work

Fredag och semestervecka som hägrar, firades in med en after work med mina fina kollegor. I morse våndades jag lite över klädvalet, men bestämde mig till slut för vaxade byxor och en sammetsliknande topp. Den senare har inte fåll nertill eller i ärmslut. Det gör att den "krullar upp sig" efter en stund. Så när jag gick till jobbet kände jag plötsligt att det drog obehagligt kallt om magen. Det visade sig att tröjan rullat upp sig så mycket att den fungerade som en bikini. Väldigt irriterande! Upprepade gånger har jag dragit i linning och ärmar idag. Den toppen är inte min favorit, kan jag säga.

Men vi hade trevligt på restaurangen och åt gott. Det är mysigt att sitta och koppla av med människor man jobbar hektiskt med i perioder.

Långt träningspass

När Marlene och jag tränar blir det mer övningar och längre pass. Idag blev det marklyft, frivändningar med press, bänkpress, dips, chins, rodd och så ett avslut på crosstrainern. Kinna var med idag och hjälpte oss med tekniken. Det tog ju än längre tid på grund av det. Så idag höll vi på i en timme och 25 minuter.

Som vanligt gick jag fram och tillbaka till jobbet idag också. Det blev en riktigt bra dag i rörelse med andra ord.

Igår däremot blev det bara en promenad till jobbet. Sen fick jag skjuts hem, vilade och var sen ute och åt på restaurang med Annika och Kinna. Ett trevligt avbrott i vardagen. I morgon är det fredag och sen är det påsklov, vilket innebär att jag får lite semester. Hoppas det blir soligt väder!

Tisdagsjogg avklarad

Solen värmde så skönt när jag gick hem från jobbet. Men när jag gav mig iväg på en joggingtur en stund senare, kändes det genast kyligt. Jag insåg att jag borde ha tagit på mig underställ under de tunna tightsen. Mot slutet av rundan kändes knäna stela av kyla. Det var ingen trevlig känsla.

En kilometer bestod av ren isgata. Jag trippade fram och balanserade på den knöliga isen. Kanske var det tack vare den långsamma kilometern, jag orkade totalt fem kilometer? Det är en utmaning att få till löppass, när jag styrketränar fyra gånger per vecka. Ibland blir det transportjogg istället för ett regelrätt löppass. Det är ju bra, men de blir ju inte särskilt långa. Därför är jag glad över att det blev ett litet längre pass idag.

Efter passet belönade jag mig med en skål yoghurt med bär och müsli. Jag älskar bär, speciellt röda, syrliga vinbär. Mums!

Tips för hur man lättast gör träning och motion till en vana

Ikväll var det dags för träning igen och det går lättare och lättare att verkligen få till träningen. Jag tror att det beror på flera saker.

1. Träna det som är kul!
Om jag inte tycker träningen är rolig, så tar det emot och oddsen för att jag skulle vilja träna igen, sjunker. Är det kul däremot, vill jag göra det igen.

2. Sällskap är bra draghjälp
När jag har en träningsdate, drar jag mig sällan ur. Jag vill inte göra den andra besviken och så tycker jag det är så kul att träffas, att det blir ännu ett plus för träningen. Än så länge är jag inte tillräckligt tuff för att gå själv till gymmet. Det känns bara alltför läskigt, men jag hoppas känna mig mer och mer hemma. Så just nu är jag beroende av sällskap dit.

3. Träningsdagbok är ett givande redskap
Det är roligt att se framsteg i dagboken och att summera hur många timmar man har tränat. Jag har en papperskalender och en digitalt (på Jogg). På Jogg ser jag hur många timmar jag lägger ner per månad. I papperskalendern ser jag hur jag ökar vikter, kilometer och hastighet.

4. Klocka som bland annat registrerar steg 
Min klockan registrerar steg, kilometer, puls och hastighet. Resultaten motiverar mig till att förbättra mig. Det kan handla om att jag ska promenera snabbare, springa längre eller ha en viss puls under passen. Från början var det klockan som motiverade mig till mer vardagsmotion.

5. Gör upp en plan och börja smått och öka gradvis
Det är klart det inte är lätt att göra upp en plan, när man inte har tränat förut. Jag började med vardagsmotion (promenader). Jag satte upp ett mål som jag skulle nå varje vardag. Därefter utökade jag med att jogga ett par gånger per vecka.  Sen tränade jag styrketräning hemma, för att bygga upp och därefter på gym. Jag har också gradvis ökat antalet pass per vecka. Var snäll mot dig själv och klappa dig på axeln varje vecka du har klarat av att följa din plan.

Gemensam tid vs egen tid

Gemensam tid, är den tid jag har något utbyte av någon annan eller några andra. För min del, måste det till ett utbyte, för att det ska kallas gemensam tid. Ibland kan det se ut som om man har gemensam tid, men tittar man närmare, så kanske den ena tittar på tv och den andra surfar och då är det inte gemensam tid längre. Tyvärr distraheras många av social medier, när man egentligen ska ha gemensam tid. Jag kan också gå i den fällan, men försöker att låta bli eller i alla fall begränsa tiden. Det är ju oerhört tråkigt att försöka umgås med någon som sitter och tittar på social medier i ett kör. Även om man kan ha ett visst utbyte i sociala medier, tycker jag att det är för flyktigt för att räknas som gemensam tid. I så fall behöver man prata via Skype eller telefon.

Fler aktiviteter kan ses som gemensamma på ytan. Jag har till exempel varit med om gruppträning med andra människor, utan att egentligen ha ett utbyte med en enda människa. Vi bara gör samma aktivitet tillsammans. Var och en är fokuserad på sin egen aktivitet och är inte intresserad av att ha utbyte med någon, förutom möjligen med den som leder passet. Ju äldre jag har blivit, desto mindre intresserad är jag av att delta i sådana aktiviteter, har jag märkt.

Egen tid  för mig, innebär att jag har stunder för mig själv. Idag var jag till exempel ute i en timme, utan att prata med en enda människa. Jag satt i solen och tänkte, samtidigt som jag lyssnade på en granne som sågade ner ett träd, en annan granne hackade bort is i trädgården, fåglar kvittrade, det droppade smältvatten. Vissa dagar har jag timmar av egen tid. Vintertid läser jag böcker, bloggar eller surfar. Sommartid arbetar jag med olika projekt i hem och trädgård. Men frågan är om ensamhet automatiskt innebär att man har egen tid. Det behöver det ju inte göra. Ibland är jag ensam och gör något som jag egentligen inte alls har lust med, men som jag måste göra (städa till exempel). För mig är inte det egen tid då. För att det ska vara egen tid, behöver det handla om att jag har valt aktivitet och att den är meningsfull för mig. 

Idag har vi varit med barnbarnet och då får man ha full uppmärksamhet för henne. Annars kan hon krypa iväg till farligheter.

Underbara lördag!

Morgonträning är inte min bästa gren. Särskilt inte när jag har tränat hårt två dagar i rad innan. Men jag kämpade på med de hemska frivändningarna med press, fast idag blev det färre repetitioner av dem. Vi ökade på marklyften och jag klarade dem med nöd och näppe. Kinna är helt otrolig och lyfter nu mer än sin kroppsvikt. Vi ökade också på vikten i bänkpress och så testade vi att ha viktplattor under fötterna, för att komma upp lite och få bättre stöd. Plötsligt gick det som hejsan, trots viktökning. Kinna bänkar mer än halva sin kroppsvikt. Hon är så grym!

Som vanligt fikade vi i en timme efteråt. Väldigt bra belöning för väl utfört arbete, tycker jag. När jag kom hem började jag beta av diskberget och därefter vilade jag mig i 30 minuter i solskenet. Lite fjällkänsla fick jag med snon, solen och takdropp.