Klä om stolar

Matsalsstolarna vi fick överta efter mina svärföräldrar, var i mitt tycke klädda i ett alltför mörkt tyg. Inte nog med det, tyget var i ett material som liknar fusk-skinn. Tåligt och bra visserligen, men när man satte sig på stolarna pyste det luft ur dynan varje gång. Dessutom blev man svettig i rumpan efter en stund, inte mysigt alls!

Så här såg det ut, innan vi bytte tyg.

 

Det största jobbet bestod av att ta bort det gamla tyget. Min man tyckte jag skulle vara noggrann och ta bort precis alla stift. Men det struntade jag i. Vem vänder på en stol för att kika på undersidan - ingen! Jag tog bara bort dem som var halva eller stod alltför högt upp.

Det nya ljusa tyget köpte jag för en billig penning på IKEA. När jag tog bort det gamla tyget, behöll jag en som en mall och ritade av på det nya tyget.  Jag fäste tyget med häftpistol. Lätt som en plätt! Tyget var tunt och smidigt och lätt att hantera.   

Så här bra blev det. Matematik har aldrig varit min starka sida, så jag hade  köpt galet många meter tyg, vilket är väldigt bra kan jag tycka. Om någon (när menar jag) spiller på tyget på stolarna, kan jag enkelt riva av det och sätta på nytt, eftersom jag har så mycket tyg, att jag med lätthet kan byta på alla stolar två gånger till, hi , hi....                                                                  

Äntligen fredag!

Mannen lagar mat och jag sippar på italienskt bubbel och vilar i soffan. Trött såhär i slutet av veckan. Så ljuvligt att det är fredag! Varje dag har jag motionerat såpass att jag i alla fall varit aktiv minst 60 minuter per dag. En timme per dag låter futtigt, jag vet! Men bättre än ingenting, eller hur!

Tyvärr visar inte vågen en nedåtgående trend, tvärtom sorgligt nog. Just nu orkar jag inte bli arg, ledsen eller besviken på mig själv. Så här ser livet ut nu och det är bara att bita ihop och komma igen. Jag vet att det går att vända trenden. Bara jag får till den rätta energin och envisheten så ordnar det sig.

Ha en fin fredag!

Torsdagsnöje

Inte blev nattsömnen särskilt lysande när jag inte kunde sova på mage. Nej, de där ögonfransarna blir nog inte särskilt långvariga på mig.

Efter jobbet idag ska Sofie och jag åka till Örebro. Dels ska vi hälsa på vår anhöriga med stroke på USÖ, dels ska vi shoppa (förstås). Jag får ju inte svetta s på ett helt dygn till (inte få vatten i ögonen heller), så då är det lika bra att passa på!

Igår kväll tog faktiskt jag och Åsa en power walk, med betoning på power. Denna kvinna har ett tempo som är otroligt hetsigt. Jag hade fullt sjå att bara hänga med. Hela tiden hamnade jag en meter sent bakom henne, så känslan är att hon verkligen drar mig framåt (släpar) och jag undrar vad hon får ut av promenaden. Precis samma känsla får jag när vi springer tillsammans, fast då är hon flera meter framför mig. Ingen rolig känsla, särskilt inte för mig som lätt blir stressad. Men en promenad per vecka klarar jag med Åsa. Hon har dessutom fullt upp, så jag gissar att hon snart inte kan promenera en gång per vecka.

Så ikväll blir det bara shoppingmotion i lagom takt. Tänkte passa på att hitta lite fler julklappar. Snart har jag bara 32 arbetsdagar kvar till julsemester. Vad tiden går fort och vad mycket jag ska hinna med tills dess! Matsalsstolarna ska kläs om och vitrinskåpet ska målas vitt. Verandan har jag gett upp hoppet om. Jag inser att min man får fixa den till våren istället. Ingen brådska, det finns ju kvar...

Lägg till bildtext

Ögonfransförlängning check!

Lite spänd var jag när jag gick iväg till hudterapeuten i morse. Tänk om ögonfransarna blir jämnlånga som på en av mina kolleger, tänkte jag. Hennes ögonfransar är så jämnlånga, att det ser ut som en markis som fälls ner varje gång hon blinkar. Gräsligt! Nåja, tänkte jag,  jag får väl slita av dem på något sätt i så fall.

När jag kom fram, fick jag lägga mig på behandlingsbritsen. Hon frågade om jag ville ha filt på mig, men det vill man inte när man är i övergångsåldern. Hon började rengöra runt mina (redan rengjorda) ögon. Sen klistrade hon fast smala pappremsor under mina ögon (väldigt obehagligt när man har rynkig, påsig hud under ögonen). Det stränade en del, men det glömde jag när hon plötsligt sa att jag inte skulle få tvätta ögonen, eller svettas på 48 timmar (där rök kvällens gympass). Sen fick jag inte sova på mage heller. Det ska nog gå bra, skrockade jag och berättade om när jag under en månads tid bara fick sova på vänster sida pga att jag var opererad för näthinneavlossning.  Så 48 timmar på sidan/rygg klarar jag med lätthet, skröt jag. Då fick hon en skärpa i tonen och talade med långsam tydlighet (som till en med intellektuell funktionsnedsättning). Du får inte sova på mage så länge fransarna sitter kvar. Du ska helst sova på rygg.

Jag arbetar ju som Specialpedagog och som sådan, är ju hinder till för att lösas/kringgå. Så efter en stunds tystnad frågade jag om jag kunde skaffa mig en sån där ögonmask och sova med den på. Tyvärr riktigt kände jag hur trött hon blev på mig. Nej! Sa hon och så klämde hon till med dödsstöten: om du sover på mage, kan även dina egna fransar gnidas bort.

Tyst föreställde jag mig hur jag skulle se ut utan ögonfransar. Sen blev jag arg. Varför berättade de inte det här, när jag bokade tiden? Jag sover ju bara på mage. Hade jag vetat det här, hade jag aldrig gjort det. 

Eftersom jag är en konflikträdd människa, sa jag inget. Jag hade ju kunnat tacka för mig och gått. Nej, det är ju inte min stil. Så jag låg kvar. Det tog två timmar och 15 minuter. Herregud vad det var jobbigt att ligga still och blunda. Flera gånger ville jag titta och fick tvinga mig själv till att blunda. Hon började ha på klister och klistra fransar på ena ögat och sen gjorde hon samma sak på andra ögat. Sex varv på varje öga.

Visst blev det snyggt och bra. Jag kommer absolut inte behöva måla ögonen med mascara. Varje ögonfrans har olika längd och de hon har klistrat dit följer mina egna fransars längd. Varje person har olika tjocklek på ögonfransarna, så de hon klistrar dit följer mina fransars tjocklek.

Nu återstår att se om jag kommer sova på rygg/sida inatt. Kanske kunde jag testa att sova med simglasögon, fast då är det risk för hemska avtryck runt ögonen efter dem...

Nu är jag på väg åt rätt håll

Äntligen känner jag att jag är på gång med träning och motion! Träningsvärken känns skön från passet igår i armar och mage och idag har jag gjort flera bra val. Vardagsmotionerade till och från jobbet, var ett bra val. Bra lunch och mellanmål,  var ett annat bra val. Sen tog jag en rask kvällspromenad också. Nästan en mil har jag gått idag.

När jag får till träning och motion har jag lättare att avhålla mig från sötsaker. Det gör mig så glad och nöjd över mig själv. Nu är jag på gång med ett sundare liv!

Åh vilket härligt träningspass!

Maria har ett eget gym hemma där hon tränar så gott som varje dag. Hon frågade mig om jag ville träna med henne ett par gånger per vecka och det ville jag ju förstås. Så efter jobbet åt jag lite snabbt och åkte till henne. Hon hade satt ihop ett grymt kul och jobbigt pass för rygg, armar och bål.

För första gången fick jag uppleva att musklerna var för trötta att orka. Visst har jag upplevt det under Trx-pass. Men då har jag oftast gett upp i huvudet innan musklerna. Nu var det tvärtom: huvudet ville men musklerna orkade inte. Jag måste erkänna att jag gillade den känslan.
En och en halvtimme höll vi på. Så roligt! Kvällsträning är så mycket roligare än morgonträning. I varje fall för mig som har mer energi om kvällarna.

I morse tog jag en omväg till jobbet. Jag gick en sväng på lunchen och så småningom hem på kvällen. Nästan sju kilometer fick jag ihop och det känns mycket bra. Ju mer vardagsmotion desto bättre. 

Fick mail idag om att man kan anmäla sig till Midnattsloppet 2016. Måste erkänna att jag är sugen på att springa i Göteborg. Kanske kan jag få med mig Sofie och Sara. Mmm, något att fundera på!

Flärd som underlättar vardagen

I tisdags var jag på salong och färgade ögonbryn och fransar. Egentligen hade jag tänkt att bara färga ögonfransarna, för att slippa lägga mascara på dem varenda dag. Den proceduren är inte så jobbig, som att ta bort mascaran. Dessutom får jag eksem på ögonlocken, när jag använder mascara. Det behöver inte nödvändigtvis vara själva mascaran jag får eksem av, utan det kan även vara när jag tar bort den, som jag triggar eksemen.

I varje fall blev jag övertalad att färga ögonbrynen: "du som färgar håret, ska väl ha lite glanisga ögonbryn också". Ja, ja, jag provar väl då, sa jag. Men erkände att jag var rätt att se ut som en påskkärring efteråt.



Men skillnaden blev ju inte så stor

Den största skillnaden blev nog att ögonbrynen fick en lite rundare form, när det blev lite färg på brynens ytterkanter. Tydligen är det ofta där vi först tappar färgen, när vi blir äldre.

Det känns väldigt skönt att ha lite färg på ögonfransarna. På tisdag ska jag göra ögonfransförlängning. Hela två timmar ska det ta, så jag får vara lite kompledig från jobbet under morgonen. Men vad gör man inte för att bli fin.