Pausböj var det dags för idag, enligt knäböjsprogrammet i Mizedappen. Då ska man gå ner och räkna till två, sedan vara kvar sittande på huk och räkna till tre och sedan ta sig upp på två. Jag tyckte det var bland det jobbigaste jag någonsin gjort. Jag tog i så jag mådde illa. För mig var det svårt att resa mig upp på två. Istället kändes det som jag steg upp som en raket, för att undslippa det vidriga stillasittandet i bottenläget. Tur att vi är två som kan peppa varandra, kan jag säga. Annars hade jag garanterat börja fuska i den här övningen.
Det blev ett långt pass eftersom vi även gjorde många repetitioner i bänkpress. Vi höjde vikten lite i taget och till slut var vi upp på 40 kilo och gjorde två reps på det. Vi var så oerhört nöjda med oss själva. Kinna hade tränat igår och hade hemsk träningsvärk. Trots det lyckades jag övertala henne att göra lite marklyft också. När vi gick hem sa jag att jag nästan skulle kunna ge vad som helst för att bli upphämtad istället för att promenera. Efter en stund återhämtade jag mig lite. Det måste ha berott på den friska luften.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar