Igår läste jag boken Linda-Marie Nilsson har skrivit: "Så lärde jag mig att älska min kropp". Boken var plågsam att läsa, då hon beskriver hur hon hatade sin kropp redan som barn. Det gör så ont att läsa. Samtidigt är det förlösande att läsa hur hon tog sig ur det och vad man själv, eller som anhörig, kan göra för att ta sig ur självhatet. Så det är absolut ingen negativ bok, men som sagt, det gör riktigt ont i en att läsa om hennes barndom och uppväxt.
Lika ont gör det att höra berättelsen om Alec, 27 år i avsnittet "Biologin bakom övervikt" från podden "Kropp & Själ". Tänk att redan som barn bli övervakad i matsituationerna, det är ju vidrigt! I podden menar forskarna att övervikt kan bero på olika orsaker såsom leptinbrist, ghrelinbrist, vilken fettväv man har. Övervikt kan också bero på och vilka sömn- och ättider man har, menade dem.
Det sorgliga är att många människor hatar sina egna kroppar. De möts också ofta av fördomar, såsom att de är på ett visst sätt, på grund av att de är överviktiga. Det är verkligen sorgligt. Själv har jag aldrig hatat min kropp, trots övervikt. Under min uppväxt pendlade jag mellan smal och normalviktig. Men jag minns ett tillfälle då min tyska mormor kommenterade min och min systers kroppar, inför min morbror (som också var tysk). Vi var ute i trädgården, när min mormor stod cirka två, tre meter från oss och kommenterade hur vi var byggda till min morbror. Både min syster och jag stelnade till och jag minns det som jag frös och liksom fastnade i en ställning. Min syster fann sig först och sa högt, långsamt och tydligt på svenska "Oma vi förstår varje ord du säger". Då tystnade min mormor, men vi fick aldrig någon ursäkt.
Det viktigaste för mig är att vara frisk, rörlig och stark. Med rörlig, menar jag att jag vill kunna sitta på golvet med barnbarnet och därefter resa mig upp, utan svårigheter. Jag vill kunna böja mig ned efter saker på golvet eller kunna arbeta med händerna ovanför huvudet, typ hänga gardiner eller klippa ner hög buske. Att vara stark är oerhört viktigt för mig. Min kära pappa förlorade sin styrka och jag såg hur förödande det var för hans livskvalitet. Det gäller att bygga upp styrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar