Att förnya sig

Visst känns det som en omstart, varje gång man byter frisyr?! För mig gör det det i alla fall. I tonåren, när det tagit slut med hjärtevännen, kändes det skönt med ny frisyr, ny hårfärg. Det liksom signalerade att nu är jag redo för något nytt. En ny fas i livet. Eftersom jag varit sjukskriven en vecka och jag kände för en omstart, blev det bra med färgning och klippning idag.

 

Färgen blev den vanliga: kastanjebrun hennafärg inköpt på ortens hälsokostbutik. Den är både billig och miljövänlig. Dessutom får jag mycket beröm för kulören. Man kan ju tro att man ska bli brunhårig, men mina vita och gråa hårstrån, blir väldigt röda. Färgen består av pulver som jag blandar med hett vatten,  till en lite tjockare konsistens. Jag avskyr när hårfärgen rinner! Lite tjockare färg, leder till minimalt "rinn".

 

Klippningen blev en bob. Frisören fick inte röra håret på sidorna (det krullar upp sig om det är för kort). Som vanligt plattade hon mitt hår (jag ser inte klok ut i plattat hår!). Luggen blev väldigt, väldigt kort... Men den växer ju ut så småningom.

Handskar,  pensel, kam och spegel är nödvändiga redskap för mig, när jag färgar håret

Här är hela huvudet inkletat med färg. Nu är det bara att vänta i en timme...

Så här såg jag ut, när jag hade tvättat ur färgen

Steffanie tog kort på mig efter klippningen. Lite kul att väggprynaden ser ut som älghorn på mig...

Egentligen är håret kort nu, fast jag upplever det inte som kort framifrån. Blir intressant att se hur det kommer at locka sig