Kinna bokade in oss på ett Body Balance-pass ikväll. Trots att jag sov som en stock i natt var jag lika trött idag. Antar att jag är pollentrött. Så jag gäspade och gäspade i halvmörkret innan passet drog igång. Men sen var det slut på gäspandet och fullt fokus. Jädrar vad jobbigt det var, främst för benen! Efter passet kunde jag konstatera att jag är stelare än jag någonsin varit och har blivit helt kass på balansövningar. Herregud, när tappade jag balansen? En smula chockartat var insikten att åldern har tagit ut sin rätt. Nu ska här tränas balans!
Efter passet med gudomlig avslappning, tog vi några djupa andetag och körde backintervaller. Det finns en brant backe nära gymmet, så den blev det. Jag bad Kinna bestämma hur många gånger vi skulle köra. Hon funderade och så två. Jag stirrade klentroget på henne och bestämde att fem springer vi. Så blev det!
Nöjd, trött men glad åkte jag hem. Allra mest är jag nöjd över att jag bemästrade tröttheten och att min fina kropp ställde upp och orkade leverera, trots att immunförsvaret kämpar och tror jag är sjuk (o mina värsta kataatroftänkarstunder tror jag också det). Bra där kroppen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar