Äntligen!

Nu är altanen puts väck! Äntligen kan man se huset i all sin glans... hrmpf! Panelen måste bytas ut där altanen har varit på grund av alla hål som har borrats i den. Tydligen har det suttit en markis en gång i tiden där också, så det är lite konstiga sågmärken efter den också...

Man ser även att huset en gång i tiden hade en mörkare gul färg (gräslig!). Mannen i huset är och köper ny panel i denna stund. Så nu ska det målas : )

Fika

Igår fikade jag med en gammal kompis som jag känt sedan mellanstadiet. Det var så himla kul att träffas. Hon berättade bland annat att hon har köpt sig en spikmatta. Den har gjort att hon har blivit mer harmonisk (hon verkade väldigt harmonisk!) och avslappnad. Så nu funderar jag starkt på att köpa en.

Vi satt ute och fikade vid sjön med kaffe, te och varsina kladdkakor med glass, pratade om allt mellan himmel och jord. Konstigt - en del människor träffar man inte på flera år och sen när man träffas känns det som om vi aldrig har varit ifrån varandra. Det bara flyter på. Kanske beror det på att vi har känt varandra så länge? Nu ska vi i alla fall ses snart igen har vi lovat varandra.

Plinthål

Nu har jag grävt fem och ett halvt hål för plintarna till nya altanen. I det sista hålet fanns värsta bautastenen, så där har jag lite kvar att jobba med...

Eftersom marken består av sand har jag borrat ned spaden och "vevat runt", därefter lagt mig på knä och langat upp all sand med handen (har dock handskar på mig), eller en köksslev av trä (som aldrig mer kommer att användas till matlagning - jag lovar). Under tiden jag har armen nere i hålet får jag naturligtvis värsta onaturliga fantasierna. Scenario ett: sanden rasar ned när jag har armen i hålet och armen blir begravd och jag sitter fast i värsta ställningen. Scenario två: i hålets väggar finns alltid mindre och större hål (efter stenar naturligtvis) - tänk om det finns en sork som kommer fram i ett av hålen och biter mig i armen. När mina tankar når detta stadium rycker jag upp armen illa kvickt vid varje prassel jag hör...

Så här är livet när man har semester och inte har större saker att oroa sig för... : )

Slö av värmen

De flesta människor jag pratar med njuter av värmen. Inte jag - jag blir slö av den, vilket inte är bra då vi har så många projekt att slutföra. Idag ska jag gräva för plint. Det är ytterst svårt då det är sand och åter sand. Den har förmågan att rasa när jag väl har grävt till ett bra hål :(

Men skam den som ger sig!

Långsamt men säkert

Rivningsarbetet går framåt, långsamt men säkert... : )

Tur att jag har hjälp!

Den yngsta dottern är helt otrolig på att hantera en kofot! Tur det, annars hade jag gett upp!

Bygglovsstrul

Vi har inte fått bygglov ännu till altanen :(

Min promenadkompis lämnande in pappren förra veckan och har redan fått hem papper att det är okej för dem att bygga en inglasad altan. Till oss sa de att det skulle dröja fem, sex veckor. Nu har det gått längre tid och vi har ännu inte fått några papper :(

Mannen i huset får göra ytterligare en påstötning - GRRRRRRRR!