Löptur i regrusk

Idag var det inte så himla roligt att gå till och från jobbet i regnet. Värst var det i morse, när det var isigt på sina ställen. Till slut gick jag på gräset vid dikeskanten, för att slippa halka. Sen är det ju torsdag och det är min "springdag". Så det var ju bara att ge sig ut. Ikväll fokuserade jag på att försöka få upp tempot lite. Eftersom det var skitväder, såg jag inte klockan. Men jag känner i alla fall varje gång jag passerar en kilometer. Min tanke var att börja lugnt och sen öka tempot för varje kilometer. Det enda jag fick gå på, var min känsla för tempot. I vanliga fall håller jag ett jämnt (långsamt) tempo med få variationer. Andra kan ha problem med att de rusar fram för fort i början. Det bekymret har jag aldrig haft. Jag är den där typen som långsamt tar mig framåt i ett och samma tempo. Idag lyckades jag faktiskt öka tempot, så min sista, fjärde kilometer blev snabbast otroligt nog.

Jag har inga roliga bilder att visa från dagens springtur. Det var mörkt, blött och allmänt trist ute. Så jag visar några bilder Sofie tagit för två år sen, en solig dag.