Malin kom i eftermiddags och vi drack bubbel, babblade och badade i spabadet. Vi åt lite mat också förstås. Strax efter klockan tio följde jag med Malin till bussen och när jag gick hem började det mörknade alltmer. Mätt, trött och så glad att det sved lite i hjärtat, gick jag gatan fram. Dofter från syrenerna spreds i mörkret. Tryggt gick jag stadigt framåt och tänkte på hur tacksam jag är över alla mina vänner och Malin specifikt. Jag vet inte hur länge vi har känt varandra, men vår vänskap fördjupas för varje år och blir bara bättre.
När jag tänker efter har jag flera nära vänner jag utvecklas tillsammans med. Det är riktigt fint och dyrbart för mig. Att växa tillsammans och möta såväl motgångar som medgångar tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar