torsdag 17 mars 2016

Rekordkort joggingtur

Trots att jag jobbade sent igår, hade jag bestämt mig för att ta mig ut på en tur. Tröttheten satt i hela kroppen och hade gjort det sedan förmiddagen. Du vet så där jobbigt trött, så jag bet ihop käkarna gång på gång för att hindra gäspningar. Under de två sista timmarna satt vi i ett soligt rum. Ett litet rum med fönster längs hela ena sidan. Där satt vi: sex personer. Min rygg och mitt huvud hettades upp av solens strålar som strömmade in genom fönstret. Min ansiktsfärg var inte att leka med, efter två timmars "grillande". De andra led av värmen i rummet, men satt i alla fall i "skuggan". Så jag var så lättad över att komma därifrån, ut i friska luften,  att jag genast bestämde mig för att jogga när jag kom hem.

Men det blev en rekordkort tur. Bara 15 minuter i långsamt tempo. Kroppen kändes sliten och jag tänker att det i alla fall är bra, att jag vänjer mig vid tre pass per vecka. Tar till mig min dotter Saras ord också : Liten tur är också en tur!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar