Onsdag

Sliten och trött så in i bengen, är jag! Det tar på krafterna att avsluta allt och hinna klart med det där sista, innan jag börjar på det nya jobbet. Vissa stunder blir jag rädd för mig själv och undrar hur jag ska orka med ett nytt jobb, nya rutiner, nya människor, när jag redan är så himla sliten. Tur jag har en veckas semester snart!

Fascinerande hur snabbt all snö har smält bort och plötsligt är det inte längre halt ute. Skönt att kunna röra sig fritt, utan att behöva tänka på halkrisk.  I morgon är det dags igen, för en kortare springtur. Den här gången ska Sofie haka på. Igår sprang Micke drygt 3 kilometer. Han och Sara är också anmälda till Midnattsloppet. Så nu är det bara Sara som inte har kommit igång ännu. Hon har tidigare sagt att hon satsar på att börja i februari. De är så unga alla tre, så de kan säkert börja springa en månad innan och fixa milen ändå. Det är skillnad i min ålder, då måste kroppen förberedas. Fortfarande har jag grym träningsvärk i underbenen, sedan söndagens springtur...

Nu är jag i ett ofördelaktigt läge, då jag väger mer än på evigheter. Springandet blir ju tyngre då och det frestar på än mer på knän och benhinnor. Jag ska bli bättre på att göra hälsosamma val. När jag gör det, mår jag så mycket bättre. Framförallt mår jag bättre av att blodsockerhalten blir stabilare, istället för att åka upp och ner under en dag. Den där paltkoman efter lunch, är hemsk! Vissa dagar är jag så trött att jag får kämpa för att hålla ögonen öppna. Då är det lätt att ta till en liten kaka eller godisbit, för att bli piggare. Dumt, jag vet! Med planering och lite ansträngning med matlådor och mellanmål, ska jag få ordning på vikten. Jag vet vad som krävs, så det är bara att sätta igång!

Sara har tagit fotografierna i september 2015