Läkaren ringde idag och sa att han skickar remiss till röntgen. Han misstänker att det kan vara små proppar perifert i lungorna som påverkar andningen. Jaha, det är bara att vänta på tid för lungröntgen för att få besked om det kan vara det. Av någon underlig anledning är jag inte orolig. Det har ju inte visat sig vara något hittills, så jag känner mig som värsta hypokondrikern. Jag får fina mig i att vänta och helt enkelt ta det med ro och försöka leva så vanligt jag kan.
Häromdagen tog jag och Sofie en kort promenad. Hon är bra på att dra upp tempot, men fick sakta ner eftersom jag hade svårt att hänga med. Till och med promenader tar emot för mig nu. Jag vill inte promenera eftersom jag redan vet, att det blir motigt. Det kommer ta tid för mig att komma tillbaka i den kondition jag hade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar