tisdag 15 november 2016

Förkyld och trött

I morse blev jag nästan chockad när jag tittade mig själv i spegeln. Förutom värsta påsarna under ögonen hade jag röda fläckar lite här och var i ansiktet. Inte nog med att jag är hängig, det måste synas också. Nu är det tur att jag har en täckande kräm från L'Oréal hemma. Den fanns med som ett varuprov i en tidning jag köpte. Nyfiken som jag är, testade jag den och tyckte den var bra. Det enda negativa med den är, att nyansen är så ljus. Men med lite rouge och maskara ser jag rätt normal ut. Krämen täcker röda områden bra i alla fall.

Så jag drog till jobbet och lurade alla (även mig själv) att jag var pigg. Jag satt i olika möten från 13-18 idag. Det borde vara förbjudet med så många och långa möten! När sista mötet närmade sig slutet, mådde jag illa av yrsel och trötthet. Sedan jag passerat 50, har jag allt svårare att orka jobba övertid. Jag har inte nog med energi helt enkelt. Det borde vara en lag som säger att när du har passerat 50 kan du välja att arbeta 6-timmars dagar!

I morgon är det dags för en ny mastodont lång dag. Hoppas mina påsar och fläckar i ansiktet är borta då...

lördag 12 november 2016

Sol och storstädning

Solen sken här igår. Plötsligt hördes takdropp och här var det väl extra påtagligt, eftersom vi saknar hängrännor runt verandataket. Jag satte igång med storstädning av övervåningen. Balkongen är perfekt att ha som vädringsplats för kuddar, täcken, filtar och nu när vi har så stor balkong, kan jag ta ut mattor också.  Jag brukar skaka dem och därefter lägga dem i snön med ovansidan ner. De luddiga mattorna blir som nya igen. Som jag nämnt tidigare, är jag allergisk mot katter och igår nös jag gång på gång. Så att ta ut textilierna,  gör att allergin minskar.

Nu blev jag inte ett dugg bättre utan tvingades inse att jag faktiskt är förkyld. Trist! Katta och jag var på stan och handlade farsdags presenter. Min man får två böcker. Solen sken och vi njöt av att strosa på stan. Naturligtvis fikade vi också. Framåt kvällen kom mina svärföräldrar, David och yngsta döttrarna på mat. Det var mysigt men jag mådde inte bra alls och hade helst gått och lagt mig efter maten. Jag har inte tid att vara hemma från jobbet, men får se hur jag mår.

fredag 11 november 2016

Fredag igen

Veckorna bara rusar förbi upplever jag. På måndag har nästan halva november gått. November är den tråkigaste vintermånaden, tycker jag. Förra året visade sig inte solen på hela månaden och vi hade ingen snö. Mörkret höll på att göra mig galen. Än så länge är det snö och den gör att jag lättare härdar ut. Det blir ljusare av snön och nu är det inte långt kvar tills adventsljusstakarna ska fram. Mysigt!

Annars var jag och Aud ute på en springtur i onsdags  (4 km). Jag skötte mig och genomförde tre styrkeövningar efteråt: armhävningar, knäböj med kettlebellen och magövningar. Det kändes riktigt bra efteråt. Den bästa träningen är den som blir genomförd.

Igår var jag och Maria på morgonpromenad och Katta och jag på kvällspromenad. Det blev ingen simning på kvällen eftersom jag kände mig krasslig. Idag mår jag bättre igen. Kanske beror det på att det är fredag idag och en lång härlig helg ligger orörd framför mig.

tisdag 8 november 2016

Härliga vinter!

Det snöar och snöar och det är halt, men ändå så underbart! Ikväll när jag var ute på promenad med Sofie, halkade jag just framför grannens hus och landade ograciöst på alla fyra rakt framför deras port. Så himla typiskt mig! Trots att knäna värkte, kom jag upp fortare än kvickt. I de där situationerna, tänker jag alltid att jag inte vill att någon ska se mig och så låtsas jag alltid att jag inte slog mig alls. Jag får väl tänka att jag bjuder dem på ett skratt eller två...

Skönt var det i alla fall att gå en promenad, även om den blev kort, eftersom Sofie skulle baka lussekatter och bara kunde gå den tid degen jäste. Bättre en kort promenad än ingen alls! När jag kom hem sopade jag bort lite snö. Sen lekte jag med Panzer. Hon är inte lika förtjust i snö och kyla som jag, utan vill helst vara inne. Då får jag roa henne lite, genom att låta henne jaga en papperstuss som sitter i ett garn till exempel.

På söndag är det Fars dag och jag såg att det gavs tips om att man kan ge bort en start i Midnattsloppet. Det skulle vara väldigt roligt om min man kunde få det. När han växte upp tränade han både slalom och fotboll. I övre tonåren fick han problem med knäna och slutade med alla träning. Där tog det tvärstopp och han har inte haft lust till någon träning. Nu cyklar han till och från jobbet (sammanlagt en knapp mil) och jag tycker det är toppenbra att han motionerar mer. En fördel med att jag bilpendlar är, att han måste cykla till sitt jobb, eftersom vi bara har en bil. Nackdelen för mig, är att jag får mindre vardagsmotion. Men jag försöker att ge mig ut på promenader eller springturer, för att kompensera.

Vintertid är det svårare att få till bra löppass för mig. Mest beror det på att det är halkigt och jag inte använder dubb på mina skor. Till viss del beror det även på att jag ibland tycker det är FÖR kallt, liksom det ibland sommartid kan vara FÖR varmt. Så egentligen håller jag mest bara igång springandet vintertid, för att inte tappa vanan. Men jag planerar att satsa på kvalitetspass till våren. Med det menar jag att jag kommer springa mer varierat, såsom backpass och intervallträning.

Därför borde jag verkligen träna mer styrketräning vintertid. Jag har TRX, Kettlebell, hantlar, medicinboll, pilatesboll, yogamatta och en mängd övningar jag kan ta till. Ändå är det så förbaskat svårt att ta mig i kragen och dra igång. Nu har jag lovat mig själv att göra minst tre styrkeövningar varje gång jag har sprungit. Det skadar verkligen inte att få upp styrkan igen. Igår provade jag att göra en armhävning och blev förfärad över hur jobbigt det kändes. Det känns om det var evigheter sedan jag klarade 40 armhävningar. Men jag vet ju att det inte krävs många träningstillfällen förrän jag känner att jag är på G igen. Det är bara att kämpa på.

Bilderna är tagna förra året. Idag har det inte varit soligt, utan bara snöat



måndag 7 november 2016

Måndagsmys

När jag kom hem stod min man och lagade en av mina absoluta favorit maträtter: club toast. Han rostar bröd och steker kyckling, tomater och bacon. Sen gör han egen dressing med mycket vitlök i. Ikväll gjorde han egen pommesfrites också. Att komma hem till hemlagad god mat gör mig så lycklig. Vi tände ljus och drack Lokavatten till maten. Så mysigt!

Direkt efter maten drog jag ut. Luften var så underbar. Det har snöat och det doftar snö och vinter. Jag hade på mig underställ under tightsen och en t-shirt i merinoull under den långärmade funktionströjan. En tunn jacka över det och mössa, fingervantar så var jag redo att trotsa kylan. Jag har alltid en reflexväst på mig och reflexband kring varje fotled. Strunt samma om jag ser ut som ett mobilt vägarbete, bara jag syns!
Tur att jag hade klätt mig så bra! Trots motvind och snöfall, frös jag bara om ansiktet.

Men vad det gick tungt! Konstigt nog kan jag springa direkt efter en måltid utan att få håll. Däremot går det så tungt så tungt. Inte konstigt eftersom jag åt rätt kraftigt. Allt blod behövdes väl i magen och orkade inte pumpa runt. Jag flåsade värre än någonsin men fick i alla fall ihop 4 kilometer.

Efter duschen ägnade jag lite extra tid och omsorg till händer och fötter. De är så torra nu när det är minusgrader ute. Jag smorde in dem med olja och HTH. Förhoppningsvis blir de lenare nu. Spruckna och torra fötter är det värsta jag vet. Förutom att det är fult kan det göra ont också. Händer, fötter och armbågar försöker jag alltid hålla mjuka och smidiga.  Vintertid är det en utmaning, men det går.

söndag 6 november 2016

Att bli mormor

Nu kan jag avslöja hemligheten: jag ska bli mormor! Det är Sofie (den mellersta) som ska bli mamma. I torsdags var de på ultraljud och allt såg toppenbra ut. Det ska bli så roligt med en ny familjemedlem och att få axla rollen som mormor. Jag hoppas kunna bli en närvarande mormor som är delaktig i vardagen. Eftersom jag arbetar inom skolan och har ferieanställning med lov, finns det goda möjligheter för mig att träffa barnbarnet.

Min egen mamma var fantastisk som mormor och tjejerna älskade att vara där och baka, göra julgodis, färga ägg (till påsk) eller hjälpa till att laga mat. Hon ställde upp och hjälpte till och hämtade tjejerna från förskolan. Hon tog med dem på utflykter. Ofta följde en eller ett par av tjejerna med henne, när hon skulle storhandla. En kväll per vecka hade hon läxläsning med dem. Det var till stor hjälp för mig och min man. Mina barn hade också en väldigt bra relation till henne och min pappa. När tjejerna var små, ville mina föräldrar ofta ha en eller ett par av tjejerna på övernattning. Ja, så min mamma är en fin förebild när det gäller mormorsrollen.

Alla jag känner som blivit mormor/farmor bekräftar att det är det bästa som hänt i deras liv. Eftersom de inte har hand om barnbarnen hela tiden, har de mycket tid och energi när de väl träffar dem. De hjälper till och underlättar i vardagen för sina barn.

Det ska bli så spännande att lära känna en ny liten människa i mitten av maj månad!

Här är den blivande mamman






lördag 5 november 2016

När man har tråkigt

Min man är förkyld och har sovit mest hela dagen. Tredje dagen jag är ledig och nu börjar jag känna mig uttråkad. Det är inte ovanligt att jag gör det under ledigheter som är höst/vintertid. Vår och sommar håller jag igång med projekt i trädgården eller i huset, men vintertid är det mörkt inomhus och kallt utomhus. Men jag fixade en sak idag i alla fall. Jag målade dörren till badrummet. Under en längre tid har jag retat mig på alla svarta fingrar som liksom har etsat sig fast så hårt, att inte det skarpaste rengöringsmedel har varit effektivt nog. Lika bra att måla dörren, tänkte jag och så gjorde jag det. Vi har massor av halvfulla färgburkar efter tidigare projekt, så det var enkelt att fixa färg. Det tog inte så långt stund, så när det var klart blev jag uttråkad igen.

Katta hörde av sig och undrade om jag ville komma på fika. Jag körde Steffie till busstationen på vägen till Katta. Där fick jag prova hennes massagestol som de har köpt. Inte dumt alls att sitta där och slappna av och samtidigt få massage i rygg, rumpa, ben och fötter. Efter några timmar åkte jag hem och då hade Sofie och David kommit på besök. Vi åt ost, kex, ostkrokar och chips. Man tager vad man haver!

Nu är snart lördagen slut och i morgon hoppas jag att min man är piggare!




Bilderna är från förra helgen. Idag blåste det smådjävlar och var inte fotovänligt ute...