Min lördag

Dagen började med frukost i ensamhet framför tv:n. Min man vaknar sällan så tidigt som jag. Igår jobbade han, men idag var han sämre i förkylningen igen. Eländiga förkylning som inte vill ge med sig!

Efter frukost bytte jag om till träningskläder och smög ut i snön. Idag var jag lat och åkte bil med Kinna till gymmet. Ibland får man faktiskt vara lite lat. När vi hade tränat vårt pass, gick vi som vanligt och fikade. Det blev ännu en kopp kaffe och en macka.

Sen köpte jag några flaskor Combucha i Hälsokostbutiken och promenerade hemåt i snöfallet. Snöflingorna var så vackra idag, så stora. När jag ser dem, tänker jag på boken Kajsa Kavat, där det finns snöflingor illustrerade. Nåväl, när jag kom hem duschade jag, fönade håret och gjorde mig till med lite smink.

Det är sällan jag sminkar mig med mer än mascara. Idag använde jag även lite rouge och läppstift. Sara gav mig läppstiftet i julklapp och det är grönt, men färgen blir lite olika beroende på vilken färg man själv har på läpparna. Så den förstärker ens egen färg, vilket gör att det ser rätt naturligt ut, tycker jag.

När jag var klar, körde jag hem till Katta och hämtade henne eftersom vi skulle åka till Kristinehamn. Jag skulle absolut inte ha något, utan tänkte att det är Katta som kommer handla. Ha, ha jag köpte två toppar.

Den här blusen var jag orolig för att den skulle vara för tight över magen, men det var ärmarna

som var på gränsen till vara för tighta. Nackdelen med att få muskulösa armar, he, he.

Mönstret på den här blusen gillade jag verkligen! Lite retro och så i de färger som passar bra till mitt hår. Förutom dessa överdelar, köpte jag lite nytt till barnbarnsrummet.

En leksak av trä. Man kan ta bort och sätt dit klossarna som är trädda över tre pinnar.

En jättefin ask kunde jag inte heller motstå att köpa.

Älskar den här luftballongen! Den kan man använda som lampa.

Luftballongen får dock endast vara prydnad hos mig, men jag la i en ljusslinga, som man kan

tända om man vill ha lite myspys.

Naturligtvis fikade även Katta och jag. Det går inte att gå på stan utan att fika! Årets första semla blev det för mig. Herregud vad de är goda!

Katta och jag valde exakt samma fika, fast hon tog te till och jag cola zero. Jag klarar inte att

dricka alltför många koppar kaffe per dag, då blir jag darrig.

När jag kom hem diskade jag upp en rejäl hög med disk. Tänk att det alltid ska samlas en massa disk för att vi är för lata att ta den direkt! Nåja, nu är den borta i alla fall och jag lagade lite kvällsmat: köttsoppa och macka med banan till efterrätt.  Ingen vidare lördagsmiddag direkt. Men det är inte synd om mig,

Egentligen tycker jag själv inte om att se matbilder. Möjligen är det för att jag själv sällan lagar mat, eller så är jag bara totalt ointresserad.

Sen har jag tvättat lite, bloggat och glott på tv. Lite skönt att slappa och ta det lugnt så här på en lördag, tycker jag.

Att följa ett program från appen Mized

Lördag och dags för träning. Kinna och jag bestämde oss för att följa ett program från appen Mized. Knäböj valde vi att satsa på och passande nog, finns det ett program som sträcker sig över sex veckor. Förhoppningsvis kommer vi bli starkare och bättre på knäböj när vi följer programmet. En gång i veckan tränar vi efter programmet.

Idag började vi med kabeldrag, som uppvärmning och därefter blev det marklyft och bänkpress. Sen startade vi programmet. Det gick så mycket bättre än förväntat. Innan passet kände jag mig seg i kroppen. Men knäböjen gick riktigt bra. I det här första passet fick vi börja lätt och gå upp till tyngre och tyngre vikter. Hela passet inklusive uppvärmning tog en timme, så vi hade bra tempo. 

Kinna reflekterade efter träningen. Hon sa att hon aldrig har tränat så målmedvetet som nu. Det verkar som att hon gillar det och jag gör det definitivt. När resultaten kommer, så är det så jäkla kul! Det behöver inte vara i huvudövningarna som ökningen sker, ibland är det i de assisterande. Nu kan jag till exempel göra fler receptioner av chins (där man tar bort en viss del av sin egen vikt) än jag någonsin gjort tidigare. Det innebär att jag är på väg att bli starkare i överkroppen, vilket jag också känt.

Här står jag och gör mig reda att böja. Jag känner mig stark och kapabel!

Kinna!

Den obligatoriska "efterträningbilden" och jag är så glad, så glad :D

Skön lunchpromenad

Det är friskt ute nu. Faktiskt så kallt, att det biter i ansiktet när man är ute. Idag blev det en lunchpromenad. Skönt att promenera i dagsljus, även om det är kallt. Det blir ljusare och ljusare om kvällarna för varje dag och snart är januari över och februari gör entré. Snart är det ljust ute när jag går hem från jobbet. 

I kväll ska jag dansa igen och i morgon är det redan fredag. Kanske, kanske hinner jag med ett par varv på skidor i morgon, om jag kommer hem i skaplig tid. Annars ska jag på after work vid 17-tiden.

Så fort jag sätter på mig luva eller mössa, blir jag för varm om huvudet.

Man skulle kunna tro att fotot är svartvitt, men det är det inte. Det är bara färglöst i naturen just nu

Så botas trötthet!

Som vanligt känner jag att det är helg när onsdagen kommer. Idag var jag trött efter dålig nattsömn. Hur ska det gå att träna idag, tänkte jag och gäspade stort. Jag var så trött att jag tog bilen till gymmet.

När vi kom in på gymmet såg vi genast att bänken var ledig. Vi närmast rusade fram och körde snabbt igenom våra repetitioner och det kändes finfint. Även pressarna gick bra och marklyften. Så kom vi till chins där jag tidigare har dragit bort 40 kilo från min kroppsvikt. Nu klarade jag åtta repetitioner på minus 35 kg. Oj, vad nöjd jag var efter passet. Det är få saker som gör mig så nöjd, som när jag kan ta mer vikt. Jag svävade ut som på moln från träningen och kände mig som en ny människa. Rörelse, träning, motion eller vad man vill kalla det för, ger mig oerhörd energi. 

Äntligen lite längdåkning!

Ikväll kunde jag inte låta bli att ta fram mina längdskidor. Jag bestämde mig för att åka skidor till spåret. Backen ner till vägen gick jag, men väl nere tog jag på mig skidorna och åkte i snön bredvid trottoaren. Väl framme vid spåret är det en brant backe ner i en tunnel, innan spåret börjar efter tunneln. Lat som jag var, orkade jag inte ta av mig skidorna. Den här backen klarar jag, tänkte jag kaxigt. Sekunder senare insåg jag att jag var illa ute och att jag riskerade att krocka med tunnelns betongväggar. Raskt satte jag mig på huk, tappade balansen och drattade på ändan. När jag skulle ta mig upp halkade jag hjälplöst mot det isiga underlaget. Hasande tog jag mig framåt liggande till tunnelns början och insåg hur korkad jag var som tänkt åka skidor genom en tunnel där det givetvis är barmark. Tänk om jag kommit i full fart, vilket fruktansvärt tvärstopp det hade blivit. Som tur var, bevittnade ingen min dumhet. Ibland ska man ha tur!

Vi var många som åkte i spåret. Barn och gamlingar körde om mig två gånger per varv. Det bekymrade inte mig. Jag njöt och körde i mitt tempo. Sammanlagt åkte jag 5,5 kilometer och trots det långsamma tempot, rann svetten om mig. När jag tog av mig skidorna kändes benen darriga, typ som när man går ur bassängen efter ett långt simpass. Kan tilläggas att jag tog av mig skidorna innan tunneln och promenerade med dem hem.

Träning avklarad!

Jag är förkyld, men eftersom jag utan problem klarade att gå till och från jobbet, bestämde jag mig för att styrketräna ändå idag. Konditionsträning hade aldrig fungerat, men att lyfta tungt är genomförbart. Men hu vad segt det var! Varenda repetition fick jag kriga mig igenom. Efteråt kände jag lite rasp i halsen igen.

Anledningen till att jag ändå tränar när jag är halvkrasslig är, att jag mår så mycket bättre efter att jag låtit kroppen jobba. Jag älskar känslan av styrka, känslan av att klara av det jag vill kroppen ska göra. Glädjen över att ha en fungerande kropp är stor. Vem vet hur länge jag kommer klara att röra mig utan att känna stelhet och/eller smärta. När man som jag, sett en förälder bli allt orörligare, tar man inte sin fungerande och smärtfria kropp för given.

Långpromenad

Det var ju ett sådant underbart väder idag, att Kinna och jag passade på att ta en långpromenad, mitt på dagen när solen sken som starkast. Sådana här dagar ger massor av energi. Om jag hade varit helt frisk, hade jag åkt längdskidor. Jag såg att spåret var iordning och blev så sugen. Men även om jag inte har ont i halsen idag, var det tillräckligt ansträngande att promenera. Hela dagen har jag haft en envis huvudvärk. Så irriterande att inte bli av med den, trots att jag tagit värktablett. Mitt humör kan inte dras ner. Jag har haft en kanonbra söndag som började i badhuset med barnbarnet och avslutades med en pocketbok. I morgon är det redan vecka fyra och jag är pepp på en ny vecka med arbete och träning.

Vi gick min favoritrunda

Kinna fick ställa upp som modell

Det var halt på sina ställen