onsdag 10 december 2014

Formsvacka?

Vaknade med huvudvärk, jag som trodde de svaga förkylningssymptom jag känt tidigare var över (eller inbillning). Nu känns det riktigt tungt att ta mig till jobbet, att vara professionell och leverera, när kroppen skriker "sova"!

Fem arbetsdagar kvar det här året. Det är ju så gott som ingenting! Idag åker jag bil till och från jobbet och äter lunch hemma (med möjlighet till powernap). Imorgon struntar jag i Luciafirandet och tar sovmorgon istället.

I värsta fall tar jag ett par värktabletter. Ja, jag vet att jag är strikt i användandet av läkemedel. Min pappas fel, han har alltid trummat i mig att man inte ska ta mediciner i onödan. Medan min mamma åt Treo närmast som kosttillskott. Verkligen motpoler och jag har pappa som modell och förebild i just den frågan.

Nej, nu tar vi tag i dagen och peppar upp oss! Snart helg, snart långledigt, snart familjemys och många stunder till fysiska aktiviteter! Tjoho! Ha en bra torsdag!

Hemmagjord chokladkola

För en gång skull var jag riktigt pigg efter jobbet. Efter lite inköp på hemvägen satte jag igång och gjorde chokladkola. Lite skeptisk var jag till min förmåga, att koka kola. Men det gick superbra!  Jag tog 1.5 dl ljus sirap, 3 dl grädde, 50 gram matfett,  3 dl socker, 0,5 dl kakao och 1,5 matsked vaniljsocker.

Jag blandade alla ingredienser i en kastrull om 4 liter. Jag vispade smeten tills det kokade upp, då sänkte jag temperaturen och lät det koka så smeten bubblade. Jag använde en termometer  och när smeten var runt 110 grader, sjönk den bubblande smeten lite. Då rörde jag försiktigt  lite då och då, tills smeten hade temperaturen 125°. Om smeten blir varmare, blir kolan hård. Jag valde att hälla över smeten till ett rostfritt litermått och hällde därefter smeten i ischokladformar.

Min man och jag provsmakade och kunde konstatera att de blev perfekt sega och med supergod chokladsmak.  Jag får nog gömma dem på ett säkert ställe fram till jul. 

tisdag 9 december 2014

Intervallträning

Ikväll blev det intervallträning. Två kilometer uppvärmning och därefter blev det fyra intervaller om 600 meter, varvat med 400 meter lugn jogg. Sedan två kilometer nedjogg. Totalt blev det en tur om 8 kilometer. Jag gillar verkligen att springa i mörkret. Nästan inga är ute, så få ser mig, när jag ömsom rushar och ömsom joggar långsamt. Jag känner mig lite fjantig annars. Som om jag kommer där och tar mig själv på så stort allvar, eller snarare tar löpningen på så stort allvar, att jag springer intervaller och tror att det ska göra mig snabbare.

Det knäppa är, att jag tycker det är kul att springa intervaller. Särskilt när de inte är så långa. Då är de hanterbara och jag blir löjligt nöjd över varje intervall jag klarar. Nu blir jag dessutom glad över att jag har klarat 8 km. Under lång tid sprang jag inte längre än 7 km och det gick trögt mot slutet. Nu känns det inte lika jobbigt med 7-8 km. Skönt att jag har blivit mer uthållig! Bara mina benhinnor klarar de längre sträckorna och tre pass per vecka!

Annars har jag haft en bra dag. Det var skönt att skymta solen idag, när dimman lättade. Varje solglimt blir jag så lycklig över. Under lunchen var jag på en kort promenad o h blev nästan yr i huvudet av allt stirrande upp mot himlen och ljuset. Underbart!

söndag 7 december 2014

Vilodag med pyssel

Idag har jag lite känningar i halsen och när jag går i trapporna, flåsar jag rejält och känner mig helt slut. Därför har jag tagit det lugnt idag. Julgardinerna har jag satt upp i köket. Jag har pysslat lite med mossa till hyacinterna och en ljuskrona.

Mina svärföräldrar kom hit på adventsfika. Det var kul att bjuda på knäck, Rocky road, ischoklad, bruna bröd, kanelbullar, lussebullar och sockerkaka. Det mindre roliga är, att jag själv äter glatt av både det ena och andra...

lördag 6 december 2014

Lördagsträning

Efter lite kakbak , godistillverkning och fika somnade jag en stund i fåtöljen.  Sen tog jag mig samman och stack iväg på en kvällstur. Det blev 9 kilometer i ett extremt lugnt tempo. Jag är så glad över att det fortfarande är så milt och halkfritt! 

När jag kom hem hade min man lagat mat: pepparbiff,  pepparsås,  hemmagjorda pommes, sparris och ugnsbakade tomater.  Till det serverade han Ernsts vin. Han hade tänt levande ljus. Herregud vad jag älskar min man!

tisdag 2 december 2014

Vallningar om nätterna är rena terrorn...

Ja, egentligen skulle jag haft avstämning igår, gällande armhävningar, löphastighet och vikt. Men så blev det inte och idag har jag träningsvärk, så avstämningen får ske tidigast imorgon.
 
Just nu är vallningarna om nätterna oerhört påfrestande. Därför är det än mer angeläget att jag går ner de kilon jag har gått upp. Även en liten viktnedgång kan leda till hormonförändringar, som minskar vallningarna. Men det går oerhört trögt att äta rätt. Idag blev det en lussekatt, två pepparkakor och en hård lakrits. Imorgon ska jag väga mig hos skolsköterskan. Förmodligen har jag gått upp istället för ner. Om inte vallningarna ger med sig, måste jag ta mig i kragen och komma över min skräck för hormonbehandlingar och be om hjälp.
 
Däremot tror jag att jag kommer klara fler armhävningar än de ynka fem, jag klarade i början av november. Jag är redan jättenöjd över att jag har tränat trx, två måndagar i rad. Även om passen är grymt jobbiga, känner jag mig himla stark, trots att jag är 50 år. Än utvecklas jag fysiskt, det är väl underbart!
 
Löpningen har gått snabbare än 6:40 min/km (6:38 ).  Små, små framsteg. Imorgon ska Åsa och jag springa igen, om inte jag är sjuk. Vaknade med huvudvärk och rinnsnuva idag, så man vet aldrig. Vi hoppas kunna hålla igång löpningen hela vintern. Om det blir ishalka eller svinkallt, ska vi springa på löpband. I alla fall ska jag det.
Återkommer med avstämning imorgon!

måndag 1 december 2014

Slutkörd

Det blev ett Trx-pass på gymmet idag igen. Herregud vad jobbigt det var! Så mycket ben och rumpa har jag inte tränat på evigheter. Flera gånger kände jag mig kräkfärdig av ansträngning. Jag kämpade på allt jag kunde. Efteråt hade jag gett nästan vad som helst för skjuts hem. Knappt tio minuters väg hem och jag undrade hur jag skulle orka. Utan mobil, var det bara att släpa sig hemåt på darrande ben.

Nu sitter jag i min fåtölj med benen på fotpallen, helt slut och med dundrande huvudvärk. Måtte jag inte bli sjuk!