måndag 22 oktober 2018

Livet alltså

Det är väldigt, väldigt bra ibland! Tänk så mycket jag har att vara tacksam över. Jag har min man, mina döttrar, mina svärsöner och vårt älskade barnbarn. Dessutom har jag min syster, hennes man och son. Inte nog med det, jag har dessutom väldigt fina och genuina vänner, som jag värdesätter enormt. De flesta människor jag har nära, är människor som funnits i många år i mitt liv. I den innersta cirkeln finns min familj och mina nära vänner. I nästa cirkel kommer de människor jag inte pratar och träffar varje vecka, eller ens varje månad. Trots det är de viktiga och har också funnits där i många år. Det är verkligen häftigt, när jag tänker på det.

Nyckeln till långa och hållbara relationer är att man upplever ett utbyte, tycker jag. Personligen har jag inget till övers för människor som blir för enögda. Människor som inte kan nyansera, utan som ser allt i svart eller vitt, har jag också svårt för. Ytliga människor som inte kan prata om allvarliga ämnen, är tråkiga, tycker jag. Samtidigt har jag oerhört svårt för människor som tar sig själva på för stort allvar. Man måste kunna bjuda på sig själv och skoja lite om sina tillkortakommanden.

Bilden tog jag på vägen hem idag. Det är så vackert i naturen nu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar