Igår googlade jag på smärta i trampdyna och fick fram att man kunde knipa med tårna, som om man plockade pärlor med fötterna. Jag höll på med det till och från under en timme igår. Idag cyklade jag till frisören, jobbet, min kompis och stan, istället för att gå, för att belasta foten mindre. Så ikväll var jag redo för en springtur. Jag och Marlene sprang för första gången en tur, som inte innebar backintervaller. Fast vi valde en runda som innehöll flera backar, så helt utan backar blev vi verkligen inte. För en gång skull kändes backarna ok, eller rättare sagt, jag kände mig lätt på foten uppför backarna. En helt ny känsla! Det måste vara alla backintervaller som har gett resultat.
Skönt att springa med någon som inte heller pratar hela tiden. Vi var tysta för det mesta och sen blev det korta meningar som; fint med fullmåne, härligt med alla löv, gud vad jag flåsar... Ja, mycket mer blev det inte sagt. Men efter springturen tog vi en promenad som nervarvning och då pratades det desto mer. Till min stora glädje blev inte foten sämre, så jag fortsätter med knipandet av tårna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar