Det här med att springa utan att flaxa med armarna...

Idag var det rena drömvädret ute, så det var lätt att snöra på sig skorna och ge sig ut på ett kortare pass. När jag springer kortare pass försöker jag att hålla ett lite högre tempo. Det tempo jag på sikt vill springa milen på. Idag gick det riktigt bra och snittempot blev den jag haft många gånger på milen förr. Det blev en runda om 3,6 kilometer och jag är supernöjd.

Under tiden jag sprang, försökte jag tänka på armpendlingen. Jag försöker tänka mig att armbågarna ska "gå ihop bakom ryggen" för att öppna upp bröstet och att armarna inte ska gå som krokar framför bröstet. Jag vet inte om jag lyckas, utan får be någon filma mig igen, för att se hur det ser ut. Jag vill springa ekonomiskt. När jag för armarna framför kroppen liksom i krokar, rör sig hela bålen. Det tar onödig energi. Det är bättre att jag håller still bålen och bara pendlar med armarna. Jag tycker att när jag får in pendlingen med den högra armen, känner jag en skjuts och hjälp av pendlingen. Det är ju bra.

Här nedan ser man hur jag flaxar med armarna. Det är Katta som har tagit fotografierna.