onsdag 9 augusti 2017

Att bo på Radisson Blu Royal Park Hotel i Stockholm, Solna

Ja, det var där vi bodde under våra tre dygn i Stockholm. Hotellet ligger jättefint vid Brunnsviken. Som man ser, är det ett rymligt hotell. Stora hotell brukar kännas anonyma, eller rättare sagt, man brukar själv känna sig anonym. Här gjorde jag inte det. Personalen var otroligt trevliga och serviceinriktade.


Så här såg vårt rum ut, som vi betalade 1000:- per natt för.

Jag önskar att de hotell som har tygfåtöljer på rummen, skulle skaffa sådana man kan dra av och tvätta. Dessa tygfåtöljer kändes inte helt fräscha att sitta i med diverse fläckar i. 

Rummet var väldigt rymligt. Men trots ett öppningsbart fönster, var det väldigt varmt om nätterna. Vi hade fönstret vidöppet, men det kom aldrig minsta vindpust in. Kanske berodde det på att vi hade rum mot innergården. Jag var väldigt tacksam över att det inte var högsommarvärme när vi var där...



Frukosten var bra. Man fick en egen kaffekanna (termos) vid bordet och kunde välja att sitta ute eller inne. En av de faktorer jag verkligen uppskattade var, att det var väldigt tyst under frukosten. Svagt, svagt kunde man hör musik, men inte mer. Det var den tystaste hotellfrukost jag ätit och jag njöt av det alla tre mornarna.

Hotellet har också träningslokal och bassäng, som vi dock aldrig utnyttjade. Man kunde hyra cyklar och det gjorde vi. Det kostade 100:- per person/dag.  Det fanns flera hissar. Vi bodde på sjätte våningen och vi hade tre hissar att välja mellan. En dag hade den ena hissen fastnat och en man vräkte sig på den (för att komma åt något att trycka på kanske, för att få igång den?). Jag  med min hissfobi, såg inte med blida ögon på den händelsen. Jag försökte få min man att välja trapporna (lyckades dock bara ett fåtal gånger). I morse när vi skulle checka ut, stod en av hissarna still (en annan av de tre) på vår våning, men dörrarna öppnades inte. Sådana där hissincidenter gillar jag inte!

Sägen vi sov i var skön. Men vi hade en gemensam bäddmadrass, som vi inte är vana vid. Varje gång min man vände sig (läs kastade sig runt) i sängen, guppade även jag till. Det är ju väldigt störande! En annan sak som jag inte gillade var, att hörnen på täcket stack ut genom påslakanen. Ja, det har jag inget emot, så länge täcket är rent....

Alltså jag mår illa när jag ser ett sånt här skitigt täcke! Det blir stora minuspoäng för det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar