Strax före nio ikväll kom Sofie och jag iväg på en långtur. Vi skulle ta milen, hade vi tänkt. Den första kilometern gick trögt och den andra ännu trögare men vid den tredje lossnade det och när vi närmade oss kilometer 5 påpekade Sofie att jag hade ökat farten, vilket vi skulle akta oss för. Sist vi fick ihop 8 kilometer var jag kräkfärdig och det ville vi undvika.
Kilometer 6, 7 och 8 gick bra, förutom att jag drabbades av löparmage strax innan 8 kilometer. Som tur är hittade jag precis en tjock häck jag kunde pressa mig bakom och det var i sista sekunden. Nåja, efter det stoppet tog vi lätt de två sista kilometrarna.
Sist vi tog oss ut på långpass tillsammans joggade vi 8 kilometer på 70 minuter och jag var helt slut. Ikväll joggade vi en mil på 74 minuter och jag var inte ett dugg trött. Jag är så himla nöjd och glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar