Nej, det blev inget midnattsspring för mig. Vid 22:30 somnade jag och när jag vaknade på morgonen tänkte jag, vad sjutton ska jag springa i mörker när det är sommar. För här är det mörkt mitt i natten. Norröver är det säkert ljust ute mitt i natten, men inte här.
Det blev en springtur i morse istället. Två kilometer i ett svep, sen en kort paus och ytterligare en kilometer avverkades. Ja, jag var tvungen att ta ännu en paus efter tre kilometer, innan jag kunde springa den sista kilometern. Tänka sig att jag har orkat springa 13 kilometer bara för några veckor sedan. Nu får jag verkligen kämpa för att orka fyra. Det är flåset som tar emot och benen känns blytunga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar