Det här med att säga nej!

Vi närmar oss slutet av året och jag funderar allt oftare på målen jag satte upp i januari och vilka nya mål jag ska ha. Med tanke på mitt mående, borde jag ha en utmaning runt det här med att säga nej. Beklämmande att snart vara femtio år och ha svårt att säga nej. Jag trodde att jag hade kommit längre än jag gjort. Men när jag ärligt granskar jobbiga situationer jag är i, måste jag erkänna att jag inte har sagt nej. Det gäller tyvärr inte bara jobbet, utan även privat.

Varför är det svårt att säga nej? En del av mig vill inte hamna i konflikt, tjafs, försvar eller känna mig oflexibel. En del av mig blir också smickrad över att bli tillfrågad. Många gånger låter förslagen så himla bra, roliga, lustfyllda till att börja med. Tills jag börjar fundera på dem, eller när situationen närmar sig och jag börjar känna ett tilltagande obehag och känna mig överkörd och utnyttjad.

Har jag verkligen rätt att känna mig överkörd, när jag själv inte sagt nej? Jo, ja, jag tycker det. När människor säger "vi bjuder in oss själva hem till er" , känner jag mig överkörd, eftersom jag måste begå våld på mig själv för att säga, nej, det vill jag inte att ni gör. När människor säger "den här arbetsuppgiften delar vi på, du tar tag i det här" , kan jag heller inte säga nej, det hinner jag inte.

De där människorna som kör över mig är så himla smarta, på så vis att de har listat ut hur de ska köra över mig på ett smidigt sätt. Min känsla är att jag sitter där med gapande mun, frågande ögon och med en enda undran: hur gick det här till? Sen skriker jag nej inombords. Funderar på lösningar såsom "jag har funderat på besöket/arbetsuppgiften och vi får backa tillbaka".

Jag kan göra det,  jag kan backa tillbaka. Men så börjar tankarna gå, för jag är inte dummare än att jag förstår att man måste vara desperat, känna sig otroligt ensam, när man väljer att köra över en människa på det här viset. Då kommer mina ansvarskänslor in, ingen ska behöva känna sig så ensam och plötsligt blir det mitt ansvar att få dem känna sig mindre ensamma.

Fy fasen vad det är svårt att säga nej! I alla fall för mig, hur gör du?