Att vara på väg

Idag har jag vilodag, eftersom jag känner mig lite ur slag i kroppen. Planen var annars att jag skulle åka lite skidor. Men när tröttheten la sig som en tung filt över mig, trots att jag sovit både bra och i många timmar i natt, valde jag att lyssna på kroppen. Annars är jag jättetaggad på att träna nu. Dels svarar kroppen bra och jag blir snabbare och snabbare. Dels känns kroppen stabilare, mer hållfast på något sätt. Det känns som om det skulle krävas en hel del nu, för att rubba på mig, om någon skulle försöka. Det påminner om känslan jag hade 2015. Den känslan är så motiverande och jag bara vill träna mer och mer. Kanske är jag på väg att bli en av de bästa versionerna av mig själv i 50 års-åldern? Det vore häftigt!

Istället för att träna i kväll, ska jag klicka hem några böcker att läsa. På sistone har ja haft lite otur med böcker och råkat köpa riktiga skitböcker. Jag avskyr när böcker är osammanhängande, klichéartade, förutsägbara och därmed tråkiga. Nej, en bok ska vara underhållande. Förhoppningsvis hittar jag några nya favoritförfattare.

Fuerteventura 2015. Fotograf Sofie Magnusson