Löpteknik

I morgon ska jag och några tjejer till, få lära oss lite mer om löpteknik. En tjej kommer från Örebro och berättar lite och därefter ska vi ut och springa och bli coachade. Förhoppningsvis kan hon ge oss tips på saker vi behöver förbättra. Det ska verkligen bli spännande!

Idag hade jag lite träningsvärk i muskelfästena vid knäna (svårt att förklara då jag inte vet namnet på muskeln). Det var längesen jag hade träningsvärk i benen efter löpning. Det är tydligen uppehållet som gjorde det. Jag kan ju tycka att det är märkligt att en veckas uppehåll ska betyda så mycket (jag sprang ju på löpband tre gånger på Rhodos veckan innan). Nåja, träningsvärken är inte så illa, att den kommer hindra mig imorgon.

Ikväll var jag och min syster Monika på äventyr med kamera, kaffe och hemgjorda supergoda mackor. Resultatet ser du i bilderna nedan. Jag älskar höstens alla färger!

Äntligen!

Äntligen vaknade jag och kände mig frisk! Äntligen fick jag till en springtur: 2,4 km i 6:06 tempo. Äntligen fick jag testa min Garmin klocka med gps!

En bra dag med andra ord. Sen försökte jag dokumentera hur jag ser ut nu med nästan 5 kg övervikt. Det bullar ut både här och där. Det jag avskyr mest, är ryggvalkarna. Just ryggfotot, blev ju inte helt bra (inte lätt att fota sig själv), men liten uppfattning får man.

Idag har det varit en bra matdag utan socker. Så äntligen har jag fixat en dag med bra val! Jag var till och med på ett klädparty på kvällen, där det erbjöds allt möjligt gott (chokladkakor bland annat) och jag valde att ta en slät kopp kaffe.

Nu är jag på gång, känner jag. Härligt!

Skitdag

Ibland har man skitdagar och idag hade jag det. En sådan jag bara vill glömma direkt. Det positiva är att jag har insett att jag har val, när det gäller jobbet. Att känna mig otillräcklig på jobbet varje dag, då jag är överhopad med arbete, är inte sunt. Jag har bara ett liv och deyt är jag rädd om.

När träningsplanen kraschar

Jag tror jag blir tokig på den här förkylningen! Snart tror jag att det är allvarligt fel på mig, jag som brukar återhämta mig så snabbt. Det känns verkligen underligt att vara förkyld i två veckor. Även om jag inte har ont i halsen längre, är jag helt slut (snörvlar och hostar än) och när jag tar trapporna på jobbet, flåsar jag. Ingen jogging idag heller, suck!

Vad gör man när träningsplanen kraschar? Ja, det är ju inte mycket att göra, mer än att ta det lugnt. Äta rätt och sova mycket.

Jag vägde mig idag och det ser inte bättre ut, utan jag har ökat nästan 5 kg i vikt sedan förra sommaren. Suck! Bara att bita ihop och försöka sköta maten. Mer grönsaker och mindre (helst obefintligt) socker. Mer träning (bara jag blir frisk!). Nu blir mitt mål väldigt konkret: fem kilo ska bort!

Att stå upp för sig själv

Tänk att det (för mig) är så svårt att kämpa för min egen arbetsmiljö. I morgon ska jag träffa chefen och berätta att mina arbetsvillkor måste förändras. Sex timmars möte per dag är inte en rimlig arbetsbörda med all dokumentation som följer, med mötesprotokoll och åtgärdsprogram. Känslan av att aldrig hinna bli klar i tid, att alltid släpa med uppgifter, att hafsa för att hinna mer, att inte hinna reflektera. Kroppen som börjar protestera genom yrselattacker, borttappade ord och glömska.

Jag vet redan hur jag kommer känna mig i morgon vid samtalet. Jag kommer känna mig gnällig (det är ju inte första gången jag hamnar i den här situationen), besvärlig, omständig blandat med ledsenhet.

Dessa känslor har jag aldrig när jag kämpar för elevers rätt till stöd. Då känner jag mig istället kompetent, stark och har råg i ryggen (bland annat av rådande styrdokument).

Vad är det för faktorer som har gjort mig till en sådan mes, när det gäller min arbetssituation? Är det uppfostran? Är det samhällets struktur? Många gånger upplever jag att vi kvinnor förväntas arbeta hårt (hårdare än män?), vara flexibla och klara att hålla många bollar i luften. Det blir lätt en (medveten eller omedveten) förväntan att vi ska vara "duktiga flickor". Förväntningarna kommer inte bara utifrån, utan lika gärna innifrån (uppväxt?).

Är det värt att hoppa runt i ekorrhjulet och snurra på allt snabbare och riskera att bli sjuk? NEJ! Absolut inte!

Så i morgon ska jag kämpa och stå upp för mig själv!

Lite mer löpband

Kent och jag var på gymmet efter frukosten. Jag sprang 3 km på löpbandet (2 % motlut) och gick lite drygt 1 km. Det tog ca 30 minuter, så det gick långsamt. Jag mår mycket bättre, men är inte helt frisk. Det här att värva 30 graders värme med 19° ac, är ju inte den bästa miljön för en förkylning. Det ska bli skönt att komma hem till sin egen säng och den ljuva tystnaden. Här blåser det 24/7 och det är det enda negativa med det här hotellet. Dörrar och fönster är inte helt täta, så det viner lite lagomt varje natt. Tur jag har öronproppar!

Nåja, förutom springtur på löpbandet, blev det ben, rygg, axlar och armar som fick sig en omgång. Riktigt kul att lyfta med maskiners hjälp. Jag provade även fria vikter, men det kändes svårare att komma på olika övningar.

Tre korta löppass har det blivit under veckan och benhinnorna är oberörda. Det är ju inte så märkligt med tanke på de korta distanserns, men det känns ändå positivt.

Ännu en dag i paradiset

Vattengympa och poolhäng hela dagen och ikväll blir det en tur till gamla delarna av Rhodos.

Trutmun

Igår morse vaknade jag med svullen underläpp. Den kändes som när man fått bedövning hos tandläkaren, jävligt främmande och stor. När vi gick vår långpromenad använde jag mitt lypsyl. Förmodligen blev det som olja på läpparna och underläppen drabbades värst, tydligen. Så efter frukost, köpte min man en keps och ett solstick med skyddsfaktor 50. Själv var jag på gymmet och sprang 2 km på löpbandet och gick 1 km. Därefter blev det dusch och klassisk massage i 50 minuter. Himmel vad skönt det var! Sedan fick jag 25 minuter "refreshment" av ansiktet, dvs rengöring, mask och återfuktande kräm. Lite skalpmassage också.

Vid det laget var min läpp i normal storlek igen (tack och lov!). Resten av dagen blev det sol och bad (keps på och huvudet sänkt med blicken i boken).

Idag är det första dagen på evigheter, som min hals känns ok. Nu har jag bara en äcklig slemhosta och lite snuva kvar. Imorgon kan jag nog försöka mig på ett längre löppass, äntligen!

Idag blir det vattengympa och evt ett Sats corepass på kvällen.

Långpromenad

Efter frukost gav vi oss iväg på en långpromenad till Rhodos stad. Vi gick långsamt och njöt av omgivningarna. Havet som skiftar från turkost till mörkaste blått. Vinden som friskade i och gjorde visa gäss på vattnet. Idag såg vi Turkiet ganska tydligt. Annars har vi mest anat bergens konturer, men idag såg vi detaljer på bergen. Vi tittade lite närmare på en liten kyrkogård och så fikade vi på Kringlan. Där åt vi kanelbullar, mums!

Sedan tittade vi lite i gamla stan, innan vi tog taxi hem igen. Sol och bad förgyllde hela eftermiddagen. Åh, vad bra vi har det!

Dagens träning!

Efter frukosten gick vi till gymmet. För första gången i mitt liv testade jag att springa på löpband. Det gick ju utmärkt! Jag sprang i lite drygt tio minuter som uppvärmning. Därefter provade jag ett par maskiner, men gav upp och tog mig an Trx-bandet istället. Älskar Trx! Körde mycket mage, armar och ben. Gymmet var svalt (ac), så det var riktigt skönt. Totalt tränade vi i knappt en timme.

Klockan tolv var vi med på vattengympan igen. Kan säga att jag var riktigt trött efteråt. Förkylningen är inte helt borta än och jag känner mig lite halvseg. Men det går åt rätt håll i alla fall.

Så här fint bor vi på Mira Mare Beach Rhodos

I natt kom vi äntligen fram! Planet var rejält försenat, så vi kom iväg 1,5 timme senare. Vi fick sittplatser i business class och min man provade att trycka på varenda knapp, för att undersöka hur stolarna kunde fällas. Herregud, han är värre än ett barn ibland! Men när han började spela dockteater med ena foten för passageraren framför (som sov tack och lov!) kunde inte ens jag hålla mig för skratt. Tokig karl jag har!

Idag har vi vattengympat som enda träning. Förkylningen hänger envist kvar. Hoppas jag orkar gymma lite imorgon!