torsdag 9 februari 2017

Att träna med en vän

Idag hade jag ingen lust (igen) att simma. Om inte Katta hade varit med hade jag stannat hemma. Alla som känner mig vet att jag aldrig skulle sätta min fot i badhuset om jag var ensam. Samma sak gäller styrketräning på gym. Visst är jag fjantig! Men det är miljöer jag inte känner mig helt bekväm i. Därför är jag tacksam över att jag har Katta som tar med mig på simning och Kinna som styrketränar med mig. De har inga bekymmer med att gå själva.
När jag tog de första simtagen idag blev jag förvånad över hur ont jag hade i benen av träningsvärken efter söndagens trx-pass. Av någon underlig anledning har jag trott att jag inte rör benen så mycket när jag simmar. Jag tycker att jag mest blir trött i armarna. Tydligen tar jag i mer med benen än jag tror.
Idag försökte jag tänka på att ta ut rörelserna ordentligt. Dels har jag lyssnat på pod avsnitt om hur viktigt det är att ta ut rörelserna ordentligt vid styrketräning. Dels brukar Kinna påminna om det när vi tränar. Det är två saker hon alltid får påminna mig om: ta ut rörelserna och knip ihop skulderbladen när jag jobbar med ryggen. Rent teoretiskt förstår jag det och försöker lyda. Allra svårast är det med knipet i skulderbladen. Jag är glad att hon påpekar det för mig och blir misstänksam när de som håller i pass inte säger något om det till mig. Kanske vågar de inte?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar