På nyårsafton fick jag ett par hemstickade vackra vantar av Stellas farmor Marina. Hon är så himla duktig på att sticka. Tyvärr är jag själv helt usel på det. Misstänker att det skulle vara en väldigt rogivande och samtidigt kreativ aktivitet annars. Jag älskar i alla fall de här vantarna. Förutom att de är vackra, är de varma. Det var många år sedan jag hade yllevantar senast. Jag minns hur snön brukade sitta i klumpar i ullen, när man rullat snöbollar. Vantarna blev exakt formade efter ens egna händer, ju mer man använde dem. Ett par av mina favoritvantar var orangea minns jag. Det låter gräsligt nu i efterhand, men var antagligen typiskt för 70-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar