Är så himla svårt! Eller jag har svårt att sätta en bra rubrik. När jag tittar tillbaka ser jag att många rubriker återkommer, eftersom jag har dålig fantasi.
Idag har jag varit så törstig, så törstig. Först (som vanligt) kickade mina katastroftankar in och jag tänkte, nu är det kört, nu har jag fått typ två diabetes. Jag borde ha skött kosten bättre, inte vräka i mig smågodis i tid och otid. Åh, herregud, springer jag inte mycket på toa också... Sen sansade jag mig (faktiskt av mig själv) och insåg att det är ovanligt hög temperatur både inomhus på jobbet och utomhus. Dessutom slår jag nya hastighetsrekord regelbundet när jag cyklar till och från jobbet. Jag har förkortat cykeltiden med fyra (4) minuter. Det är nästan så jag skäms att skriva det, eftersom det är en sträcka om drygt 3 kilometer och jag har en tantcykel. Hur långsam var jag från början? Värsta snigeln, är svaret.
Ikväll styrketränade vi i en knapp timme. Vi är snabba under och mellan seten och svetten rinner i pölar. Pappret som är till för att torka maskinerna, använder vi till hals och ansikte, ha, ha. När jag cyklade från gymmet var jag så trött att jag ville gråta. Flera gånger övervägde jag att kliva av cykeln och gå istället. Men tänk om jag skulle möta någon jag känner, tänkte jag. Hur skulle jag då förklara att jag går med en cykel utan punktering. Jag vill ju inte erkänna att jag är dödstrött. Så jag cyklade på och vinglade betänkligt över cykelbanan, så jag höll på att krocka med två andra cyklister. Helt klart mitt fel, men jag var för trött för att ens bli rädd. På sistone har jag varit nära att krocka med fotgängare som korsar cykelvägen utan att se sig för. Läskigt!
När jag kom hem drack jag enormt mycket Coca Cola Zero. Sen gick jag ut och vattnade mina uttorkade blommor. Allt blommar nu och jag hinner knappt med att njuta av dem, innan de vissnar igen i värmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar