Äntligen var det dags för ett besök hos min gulliga frisör! Idag klippte hon av en rejäl bit på håret. Hon trodde jag skulle uppleva håret som kort nu. Men det gör jag inte. Vi försöker låta det uppklippta delen av håret att växa ut. Nu är det inte långt kvar. Så himla skönt att få ordning på håret igen!
När jag kom ut från frissan snöade det, var nio grader kallt och blåste. Jag bestämde mig för att transportlöpa hem. Dels för att jag frös som en tok och dels för att jag ville ha träningen gjord. Trots att jag hade täckjacka frös jag. Ganska snabbt började det pipa i luftrören. Ryggsäcken skumpade mot ryggen, jeansen hasade ner, så att magen blev bar och liksom skumpade fritt. Så jäkla otrevlig känsla! Folk stirrade (jag tänkte att de får tro jag har bråttom bara) när jag lufsade fram (jag hade gärna beskrivit det som att jag flög fram, men då skulle jag ljuga grovt).
Drygt tre kilometer från min frisör bor vi. Bra att veta! Jag var knappt varm, när jag var hemma. Det var så kallt. Jag hade aldrig gett mig ut på en tur, om jag hade valt att promenera hem. Så jag är jättenöjd över att jag i alla fall fick till lite långsam transportlöpning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar