Stora delar av mitt liv, har jag bott så att jag har haft utsikt, när jag tittat ut genom fönster eller suttit på altanen. När jag växte upp såg jag gärden och en fågelsjö från mitt ena sovrumsfönster. Sen byggde vi ett hus på mark alldeles i närheten och då kunde jag se samma sjö och gärden från altanen och flera fönster. Nu har vi sjöutsikt till och med från källarfönstret och upp tillbalkongen.
En kollega sa en gång till mig, att jag skulle tröttna på utsikten en dag och ta den för given. I förrgår var det precis 10 år sedan vi flyttade in i huset och jag kan säga att jag fortfarande inte har tröttnat på utsikten och att jag inte tar den för given. Kanske är det för att den är föränderlig. Just nu ser den ut på ett sätt med all grönska, men till hösten ser den helt annorlunda ut med färgsprakande trädkronor och en sjö som inte är bland och lugn, utan lite orolig och mörkblå. Under vintern ser jag byggnader bäst, eftersom träden är kala. Om det är en vinter med mycket snö och kyla, blir sjön vit och man har svårt att avgöra vad som är sjö eller mark. På våren ser man hur snön och isen smälter undan för undan dag för dag och hur grönskan klär på träden alltmer.
Många riktar blickarna mot sjön och blir fascinerade av vår fina utsikt, när de kommer hit. Själv riktar jag även blickarna bakom vårt hus, mot skogen. Jag älskar skogen och dess dofter. Varma dagar ger den skugga och svalka. Blåsiga och regniga dagar ger den skydd. På promenader i skogen ser jag ofta djur av olika slag. Det gläder mig, eftersom jag faktiskt trodde jag skulle se färre djur nu när vi bor i stan, än jag gjorde när vi bodde på landsbygden.
Så jag vet att jag är priviligierad som bor med en sådan fin utsikt. Aldrig, aldrig att jag kommer tröttna på den! Valet att bo här, ångrar jag aldrig!
 |
Min dotter Sara är här fotograferad vid vårt förra hus, av min mor. |
 |
Mellandottern Sofie fotograferad av min mor. I bakgrunden ser man den närmast igenväxta fågelsjön, vid vårt förra hus. |
 |
Steffie och Sofie sitter på altanräcket på vårt förra hus. Fotot är taget 2004 av min mor. |
 |
En underbar bild på Steffie och hennes kanin, tagen av min mor. |
 |
Den här bilden tog jag från vår balkong en morgon den här veckan. Älskar när sjön är så här blank och vacker! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar