Dagen-efter-trött av styrketräning

Idag har jag varit så seg! Förutom lite dammsugning och nedtagande av takstolar (10 minuter som sagt) har jag inte gjort ett jota. Så vid två-tiden fick jag ta mig samman och ge mig ut på en promenad. Oj vad det var tungt att få igång kroppen.  Jag gissar att det är gårdagens styrketräningspass som känns i dag. Kinna och jag var till gymmet och hon lotsade mig bland alla maskiner. Det är som en djungel av obegripliga maskiner för mig. Hon frågade vad jag ville träna eller göra. Jag sa att jag ville testa bänkpress. Bänken stod i ett undanskymt hörn (väldigt bra, tyckte jag!). Jag testade att lyfta med endast stången (den väger 20-22 kilo trodde Kinna). Herregud, vad de första lyften var vingliga, trots den ringa vikten! Kinna uppmanade mig att stabilisera överkroppen, och då gick det bättre.

Sen tränade vi ryggen (filéerna på sidan) genom att pressa en pinne med tyngd i upp och ner med raka armar, framför oss. Det var en hemsk övning! Kinna såg genast att jag roterade axlarna och tog i med framsidan av kroppen, så jag fick halvera vikten, för att använda rätt teknik. Jag misstänker att det var den övningen som gjorde att jag har träningsvärk i ryggen och övre delen av magen idag. Vi använde också en slags "dragmaskin", där man drar liksom i två spakar och pressar ihop skulderbladen. Den övningen gick ok.

Kinna visade en vidrig axelövning med hantlar. Jag började med 6 kilos hantlar, men fick byta till 4 kilo, för att få in rätt teknik. Om jag klarar det, ska jag visa bilder på övningen med mina 2 kilos hantlar jag har hemma. Det var inte en enkel övning att få till korrekt. Man kan kortfattat beskriva den med att man pressar upp hantlarna ovanför huvudet.

Rumpan fick sig en omgång också en konstig maskin där man trycker bak en platta med benet.

Idag har jag en hemsk träningsvärk i "ryggfiléerna". Det känns nästan som om jag har problem med lungorna. I morgon är den säkert ännu värre.

När det tar emot att promenera, är det perfekt att ha kameran med mig. När jag letar motiv, tänker jag inte på att det är jobbigt.

Vattnet sprudlar fram och bildar isfigurer. Så vackert!

Jag önskar att jag ägde ett par längdskidor

Is, snö och vatten i en blandning

När jag hade promenerat i en halvtimme, började jag komma igång och känna energin flöda. Det påminner om hur jag brukar känna när jag joggar. I början är det tungt och segt och efter två kilometer brukar det kännas lättare. Idag har jag fått ihop 18 000 steg. Det är jag supernöjd med!