Onsdag och torsdag var jag hängig med huvudvärk och illamående. I morse kände jag mig pigg igen. När jag avslutade dagen vid lunch gick jag med gott humör hem. Köpte en macka och åt till lunch. Sen gick luften ur mig totalt och jag somnade tvärt och sov i två timmar. Inte kände jag mig piggare efter den långa tuppluren. Vilken tråkig start på semestern! Jag som har planerat att göra så mycket den här veckan!
Andra människor känner sig dåliga en halv dag och därefter blir de sjuka och efter en vecka är de friska. Jag kan istället vara i det här "hängiga stadiet" i veckor innan jag blir sjuk. Förstår inte varför det ska vara så?!?
I mina mörka stunder tror jag att det är jag som är för lyhörd för hur jag mår. Då känner jag mig som värsta hypokondrikern. Samtidigt ÄR jag ju trött och hängig, ett tillstånd jag avskyr att befinna mig i. Min familj märker direkt att det är "något fel" på mig, eftersom jag blir så energilös.
När jag tränade karate (började när jag var 38 och höll på i två år) sa tränaren att så länge man inte har feber eller ont i halsen, kunde man träna. Ibland insjuknar man då efter träningen, ibland "jagar man bort" förkylningen. Men jag har ju blivit lite sjåpig, sen jag fick en mängd stressymptom 2015. Jag vill verkligen inte stressa kroppen fysiskt, när jag är hängig. I varje fall vill jag inte konditionsträna då.
Kanske är jag piggare i morgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar