Har livet blivit som du tänkt dig?

När man är 54 år,  har mer än halva livet gått och man kan kosta på sig att se lite i backspegeln. Hur har livet blivit, vad hade du för planer en gång i tiden?

Själv drömde jag en gång i tiden om att arbeta som journalist. Men när jag gick ut gymnasiet var jag så skoltrött, att jag aldrig mer ville sätta mig i en skolbänk. Istället började jag arbeta hos min pappa, som hade ett franchiseföretag (SDR Svensk Direktreklam). Där arbetade jag i 12 år, innan jag var så trött på jobbet att jag önskade jag skulle ramla från en stege och bryta benet och bli sjukskriven. Jag började fundera över vad jag tyckte var kul med jobbet och kom fram till att jag gillade att arbeta med ungdomar och att planera och organisera mina arbetsuppgifter själv. Min syster Petra var lärare och jag tyckte att de faktorer jag gillade ingick i det jobbet. Med peppning från henne sökte jag utbildningen och kom in. Jag njöt varje sekund jag pluggade och tyckte det var så ansvarsfritt att bara behöva tänka på att klara nästa tenta. När jag var färdig insåg jag att jag lika gärna hade kunnat utbilda mig till fritidspedagog, som gymnasielärare i svenska och psykologi. Det var arbetet med ungdomarna som var det roliga. Men då jag tyckte jag hade för lite kunskaper om olika funktionsnedsättningar, började jag läsa till specialpedagog (halvfart) samtidigt som jag arbetade heltid. När jag gjorde min praktik, tyckte jag specialpedagogjobbet verkade så roligt, att jag bestämde mig för att jobba som det. Så från att aldrig mer vilja sitta i en skolbänk, tillbringar jag varje dag i skolmiljö, rätt ironiskt!

Mitt yrkesliv har inte blivit som jag hade tänkt mig från början. Det har istället blivit så mycket bättre. Jag har haft tur och haft chefer som insett betydelsen av att ha medarbetare med god kompetens, vilket har lett till att jag har fått mycket kompetensutveckling. De har också låtit mig prova jobba med det som jag har tyckt varit utmanande och  lustfyllt. Det är jag väldigt tacksam över. Under mitt yrkesverksamma liv har jag haft två företag; ett handelsbolag och en enskild firma. Det hade jag väl aldrig trott heller, men väldigt kul att prova på.

När jag var tonåring, var jag helt övertygad om att jag aldrig skulle ha barn. Dels gillade jag inte barn, dels var jag livrädd för att föda dem. Men så fick andra i min närhet barn och även jag ville ha barn. Jag minns känslan av skräckblandad förtjusning, när jag insåg att jag var gravid. Nu finns ingen återvändo, nu måste jag föda det här barnet. Sara föddes när jag var 22 år. Sen separerade hennes far och jag. Under några år levde jag som ensamstående mamma och var rätt säker på att jag skulle förbli ensam. Plötsligt träffade jag min nuvarande man och vi fick två barn till. Jag hade kunnat skaffa än fler barn, men min man tyckte det räckte med tre. Så familjebiten har också blivit så mycket bättre än jag en gång vågade drömma om. Jag vågade och klarade av att föda barn och jag har varit förlovad och gift med en och samma man i 24 år.

Under större delen av mitt liv har jag bott på landet. De senaste 11 åren har vi bott i "stan". Jag har nog aldrig haft någon exakt dröm om var jag ska bo. Det har kommit mer med åren. Nu tycker jag vi bor perfekt; centralt men med närhet till naturen, då vi har skogen bakom huset.

Jag är väldigt nöjd med mitt liv. Det jag är allra mest nöjd och stolt över är våra döttrar. De är så jäkla grymma!

Men så klart finns det bitar i mitt liv som jag kan känna mig väldigt uppgiven över. Människor som har förändrat sig, eller om det är jag som har förändrat mig eller om det är båda parter. Resultatet är att relationen inte längre är densamma som den en gång varit. Det jag inte kan styra över, får jag acceptera. Kan jag inte acceptera det, får jag själv ta tag i det. 

Jag ser framåt och är en sådan person som ser framåt nästan i absurdum och har svårt att titta bakåt eller vara i nuet. Mitt mål är att bli 100 år och då friska år, även om jag kanske är halvblind, är stel och stapplar, vill jag vara frisk.

En av mina framgångsfaktorer är att jag har arbetat hårt på alla fronter såsom arbete, familjeliv och relationer. När jag vet med mig att jag har gjort mitt bästa inom alla områden, då känns det gott. Nu för tiden har jag till och med blivit bättre på att vara lat och inte vara en "duktig flicka". Det gör mig otroligt nöjd!

När kroppen inte vill

Jag sov bra i natt. Trots det har jag varit trött hela dagen. En kollega kramade mig och sa "du ser trött ut, kämpa på". Gulligt sagt, men jag blev ju inte piggare precis. Hela vägen hem tänkte jag "hur ska jag orka träna idag?". Samtidigt vet jag att jag blir piggare av träning 99 gånger av 100. 

Idag blev det inte så. Under tredje cirkeln med knäböj, nedstigning stol, uppdrag kettlebell och svingar, ringde min telefon. Tack och lov för det! Då var jag i det stadiet att jag mådde illa av trötthet. Efter samtalet gjorde jag klart tredje cirkeln, sen avslutade jag passet utan coreövningen. Min kropp är inte med mig idag. Kanske är en förkylning på intåg. Det är bara att gilla läget. Jag har i alla fall både sovit och ätit rejält.

Höstig morgon

I morse kändes det verkligen som höst ute. Det var mörkt, fuktigt och regnet hängde i luften. Jag hade utrustat mig med min lila regnkappa. Efter en stund öppnade jag den och ännu en stund senare, tog jag av den och bar den. Så temperaturen är inte så höstig, eller så är det jag som är varm.

Just nu promenerar jag till och från jobbet. Dels är det mer avkopplande att gå, än att cykla. Dels ger det mer vardagsmotion att gå. Egentligen tycker jag inte om att cykla. Jag vet inte varför, men så är det i alla fall.

Det är inte klokt vad snabbt jag kommer in i vanan att promenera. Jag tänker ens aldrig på att det finns något alternativ. När jag ska gå hem, funderar jag aldrig på att be om skjuts. Den enda gången jag funderar över alternativ är, när jag ska förflytta mig under arbetstid.

Lite träning får mig pigg

Så är det faktiskt! Träningen gör mig piggare och på bra humör. I det här programmet återkommer samma pass. Fördelen med det är att man kan jämföra känslan med förra gången passet kördes. Idag upplevde jag det här passet lättare än förra gången. Men jag vet å andra sidan att nästa pass kommer utmana mig mer.

I dagens pass kom mina nya favoritövningar: farmers walk med kettlebells. Den absolut värsta varianten är den då båda kettlebellen ska vara ovanför huvudet. Jag ser på filmen att mina armar inte är helt raka. Förhoppningsvis orkar jag ha dem raka så småningom. 

Dagens rörlighetsövning

Tungt men kul!

Höstplaner

Vädret har varit konstigt här idag. Ena stunden har det regnat, nästa stund har solen strålat. Vi har firat vår äldste svärson, som har fyllt år. Det är så mysigt när de är här och jag kan inte låta bli att önska att de bodde lite närmare, så vi kan umgås mer i vardagen.

Jag skulle ha kunnat träna idag och hade planerat att göra det. Men jag fastnade framför en serie jag följer. Fastnade sådär som bara jag kan göra ibland. Min man somnade till och jag satt där och levde mig in i berättelsen och grät och grät. Ja, jag fick huvudvärk av allt det sorgliga. Det är tv-tittandet är inte bra för mitt psykiska mående, ha, ha. Jag blir riktigt nedstämd av allt det sorgliga, samtidigt som timmar av stillasittande också påverkar mig negativt. Men jag ska skärma mig framöver. Jag behövde bara titta och se att det vände...

För att återgå till vädret, tycker jag det känns väldigt mycket höst ute nu.. Det har fått mig att fundera på vilka roliga saker jag har att se fram emot i höst. I september ska jag på kurs i Stockholm. I oktober ska jag på konsert (också i Stockholm). Eventuellt blir det en tur till Göteborg i oktober också. Jag skulle vilja gå en vandringstur, innan det blir för kallt och snön kommer. Murstensdalen har jag vandrat i några gånger. Den är mysig och bra för att man kan ha bilen på ett och samma ställe. Men jag är lite sugen på att vandra delar av Bergslagsleden. Då behöver jag ha hjälp att bli skjutsad och hämtad, eftersom bilen inte kan stå på ett och samma ställe. Jag får väl forska lite.

Veckans andra träningspass avklarat

Tre styrkepass i veckan är mitt mål. Idag fick jag till veckans andra. Efter uppvärmning var det en cirkel jag gjorde i tre varv: 45 sekunder marklyft med kettlebell, 15 sekunder vila, 45 sekunder hantelrodd, 15 sekunder vila, 45 sekunder uppkliv med hantlar, 15 sekunder vila, 45 sekunder burpees, 15 sekunder vila.

Sen kom en cirkel med 4 varv (30 sekunder arbete, 10 sekunder vila) magliggande rotationer och bensplit i band.

Mina gamla idrottslärare skulle bli väldigt chockade om de visste att jag tränar cirkelträning frivilligt, ha, ha. Det är aldrig för sent att ta tag i träningen!

Bilderna på bloggen blir inte av bästa kvalitet, eftersom jag filmar övningarna och sen fotograferar från filmen. På min Instagram ser du filmerna (Livetvid50). Att filma övningarna är det bästa sättet för mig att låta bli att fuska.

Nya rutiner

Tre veckor har jag snart jobbat, efter semestern. Det är inte helt lätt att komma in i rutiner igen. Fortfarande lägger jag mig för sent om kvällarna. Dessutom har det blivit mycket övertid. Igår planerade jag att träna. När jag gick hem från jobbet hade jag ont i benhinnorna. Antagligen är det mina långpromenader som känns av. Förutom det, kände jag mig yr. Så jag fick avboka träningen. Om det är något jag lärt mig, så är det att det inte är någon idé att träna, när jag är för trött.

När jag är så trött att jag vill gråta och mår illa, när jag tar i. När jag är så trött att jag inte orkar lyfta det jag brukar orka med lätthet. Då ska jag vila från träning .

Idag körde jag till och med bil till jobbet. Så mycket vilade jag. Ikväll var jag på ett klädparty. Skönt att göra något helt annat!

Nu måste jag bli bättre på att få in rutiner, när det gäller sömn, träning och mat. Jag börjar med sömnen och ska lägga mig 22-tiden varje vardag. När jag har fått till det kan jag ta tag i träningen.

Tack och lov för vardagsmotionen!

Skolstart innebär många möten, mycket dokumentation och övertid. Då är det så skönt att promenera till och från jobbet. Till jobbet lyssnar jag på podcasts. Från jobbet fungerar hjärnan sämre och då passar jag på att prata i telefon.

Nu är vädret helt underbart. I morse gick jag iväg klädd i jeans och skjorta. När jag gick hem hade jag en tunn sommarjacka. Efter lunchen hann jag och min kollega AC med en promenad. Då var det riktigt varmt och svetten lackade om oss. Så idag har jag gått drygt 24000 steg. Vardagsmotionen håller stressen stången och hjärnan pigg.

Styrkecirkel med utfall

Japp, så var det dags för benpasset. Så jobbigt! Idag var jag rätt slutkörd efter jobbet. Det blev en lång dag med övertid. Eftersom jag inte orkade ta mig till gymmet, fick jag modifiera övningarna lite och göra dem hemma. Det är ju bättre än ingen träning alls!

Som vanligt är det två rörlighetsövningar (förutom uppvärmning och intervaller). Idag var det utfallsgång med rörlighet och utfall bakåt med armlyft.

Sen kom huvudövningen där man fick välja vilket utfall man ville göra. Jag valde min favorit: bulgariska utfall. 10 utfall per ben i fyra omgångar (totalt 80 utfall). Det var jobbigt men gick bra, eftersom man byter ben efter 10.

Cirkeln (45 se arbete, 15 sekunder vila i 3 varv) innehöll knäböj med axelpress viktskiva (fast jag fick ta min kettlebell). Suitcase deadlift, vilket är marklyft med en kettlebell. Sen skulle det typ vara burpees med marklyft. För mig blev det enbart burpees. De var hemska att göra, som vanligt. Kommer det någonsin kännas enkelt att göra burpees?

Efter cirkeln kommer bålövningen: gående planka 8x20 sekunder med 10 sekunders vila. Det roliga är att jag själv tror jag håller ryggen rak. Men bilderna talar sitt tydliga språk, med putande rumpa, ha, ha. Det är verkligen nyttigt att filma sig själv!

Fin äppelskörd

I år är våra äpplen så fina. Det finns knappt några angrepp på dem. Många äpplen och päron får vi också. Idag krälade jag 1,5 timme på marken och plockade äpplen. Små äpplen, ruttna äpplen och äpplen med bitmärken i (fåglar) kastades bort. De andra sparade jag. Vi har en röd och en grön sort. Den röda är mosig och perfekt till bak och äpplemos. Den gröna är väldigt god att äta. Det trädet har en ihålig stam och jag har sågat av en stor gren. Trots det levererar det äpplen varje år. Det står intill garaget, så jag kan klättra upp på garagetaket och plocka äpplen från grenarna, vilket är mycket praktiskt.

Loppisfynd

Den här fina kistan fyndade jag på loppis igår. Min tanke var först att barnbarnet skulle ha sina leksaker i den. Men så kom jag på att det är bättre jag har mina leksaker i den. Mina träningsredskap är så tråkiga att ha framme. Samtidigt är det motigt att gå ner till källaren och hämta grejerna, varje gång jag ska träna. Ofta ligger alla grejerna i ett hörn i vardagsrummet. Det ser inte så trevligt ut. Nu får de ligga i kistan istället. Den ska stå på altanen. Oftast är det där jag håller till, när jag tränar hemma. Så det blir smidigt för mig.