Det var ju svalt i morse, ja rentav småkallt. Då hade det passat bra att springa intervaller. Men jag är ju inte vän med morgonträning, så jag tog det vid tretiden, när temperaturen riktigt hade stigit och inte någon annan var ute. Annars möter jag löpare till förbannelse, men idag var jag ensam (förståeligt).
Jag småjoggade en kilometer och sen försökte jag med den första intervallen (av nio). Intervallerna skulle vara 3, 2 och 1 minut långa med en minuts vila/jogging mellan.
Tyvärr drog jag upp tempot för högt på intervallerna, vilket gjorde att jag inte orkade i tre eller två minuter. Jag såg efteråt att jag sprungit i 4.40 min/km som snabbast. Det är galet snabbt för mig. Men jag gjorde mitt bästa och sprang nio intervaller under varierande tid, men aldrig kortare än 1 minut.
Man ser på bilderna hur jag ser alltmer ansträngd ut, innan jag är superglad och lättad över att det är över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar