Ledig dag och vad är bättre än att få dagsljus? Inget i dessa mörka tider, skulle jag säga. Så efter frukost gav jag mig iväg på en längre tur. Jag hoppades orka 7 kilometer men orkade faktiskt 8. Det var mulet, vindstilla och lite snöflingor singlade ner stillsamt. Jag märkte ganska snabbt att jag behövde ta det riktigt långsamt för att orka. Eftersom det är kallt ute ville jag inte riskera att tappa orken och behöva börja gå alltför långt hemifrån. Varje backe var motig och när det var plant kändes det som om jag skulle kunnat fortsätta i en evighet. En skön känsla.
Jag hade mössan utanpå hörlurarna så jag ser lite knasig ut. Det bjuder jag på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar