I nöden prövas vännen

Ja, det heter ju att "i nöden prövas vännen". Jag tycker man kan omsätta det ordspråket till arbetslivet. "I nöden prövas kollegialiteten".  Ja, så är det verkligen! När det blir svåra, knepiga arbetsuppgifter, vill kollegorna plötsligt inte längre finnas där på plats, utan skulle helst vilja dra en filt över huvudet och gömma sig. Istället för att säga att "det här är svårt och jag har lite erfarenhet av det svåra, MEN tillsammans kan vi klara det", så åker man hem. Min kollega låste in sig på sitt rum och smög efter en stund ut och hem. Vilken dålig kollega!

Själv har jag en sjuklig tilltro till lagar och andra styrdokument och vill verkligen följa dem. Det är det som är problemet med mig. Jag kan och vill inte fuska. Jag måste få följa regler, annars tappar jag arbetslusten och vill inte jobba kvar. Det är precis samma sak för mig, när det gäller spel och fusk vid spel. Om någon fuskar vid kortspel till exempel, vill inte jag längre spela, eftersom förutsättningarna inte är desamma och då kan man lika gärna låta bli att spela kort, enligt mig.

Om en skola inte klarar att följa lagar och styrdokument och är medveten om att man inte följer dem, men ändå tycks "blunda" för problemen, tappar jag lusten att jobba kvar. Så fyrkantig är jag! Det är en helt annan sak om man kavlar upp ärmarna och tar tag eller åtminstone försöker att ta tag i problemen. Då kan jag kämpa väldigt länge, för att det ska bli bra. Men det fungerar ju inte att det bara är lilla jag, som kämpar för att göra det rätta.

Ja, i nöden prövas verkligen kollegialiteten....

Här sitter jag med min fina vän Katta. Hon har alltid ställt upp för mig och ställer alltid upp för mig. En vän i goda tider som i svåra. Jag har haft tur och har många fina vänner som verkligen bryr sig och stöttar mig!