De första veckorna på höstterminen har varit tuffa. Visst brukar det se ut så, men det är som om tempot, arbetsbördan ökar mer och mer för varje höst, samtidigt som jag hanterar det allt sämre. Hur jag än försöker intala mig att det inte gör något att jag släpar med uppgifter, blir jag stressad. Allra mest stressad blir jag när jag måste göra andra människor besvikna. När jag inte har hunnit skriva på utredningen som planerat, när jag inte hunnit boka in möte med elever. Här skulle man kunna tänka sig att jag är långsam. Det är jag inte! Tvärtom! Jag är snabb, effektiv, strukturerad vilket har lett till att jag får många dokumentationsuppgifter.
Mycket av min energi går åt till att fundera över min situation och vad jag själv kan göra. I natt vaknade jag klockan tre och tänkte på det. Irriterande när jobbet inkräktar på sömnen! Så idag tog jag "sovmorgon " och börjar jobbet på utsatt tid och inte tidigare...
Vad vinner jag på att arbeta tills jag stupar? Absolut inget!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar