Jag har ju glömt bort att berätta att Kinna och jag sprang backintervaller igår. Vi sprang 8 x 45 sekunder. Backen var perfekt enades vi om. Lagom brant med ett flackare parti. Trots gårdagens värme (vi sprang vid ettiden) gick det utmärkt på grund av att vi befann oss i skogen. "Min skog" som startar bakom vårt hus.
Kinna berättade att hon inte springer på tid, utan för att komma ut och samtidigt träna konditionen. Mm, svarade jag. I början tänkte jag också så, men nu vill jag gärna kontrollera mina tider lite då och då, för att se om jag utvecklas. Eftersom jag aldrig har upplevt att ett löppass går lätt (det där flowet folk pratar om är en myt!), måste jag ha andra faktorer som peppar mig. När jag springer samma sträcka och det går lite snabbare, blir jag överlycklig, även om förbättringen är försumbar.
Det här med att fotografera sig själv med mobilen, är inte helt enkelt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar